Om man bedriver en affärsverksamhet vill man väl att kunderna ska strömma till, antingen personligen eller via näthandel eller bådadera. Banken borde väl vara en verksamhet som vill att kunderna ska kunna både komma till banken, men även utföra ärenden via internetservice. Om man besöker en bank idag så kan man ju undra om man är välkommen eller bara till besvär. Jag tror det senare, d.v.s. att man är till besvär.
I mellandagarna mellan jul och nyår blev jag tvungen att göra ett av mina få bankbesök under året. Jag skulle tro att det för min del rör sig om ett par personliga besök per år. Och vart vill jag komma med detta kanske någon undrar. Om jag håller mig till det här aktuella tillfället så handlar det om den väntetid man måste avsätta när man går till banken. Inte ens en gång Systembolaget, på den tiden man handlade över disk, hade sådana väntetider inför storhelger.
Jag gjorde första försöket den 27 december. Gick in och tog en kölapp och såg att det var 25 före mig i kön. Jag gick ut på stan och tänkte att efter 10-15 minuter var det nog snart dags. Men icke sa Nicke. Den enda kassa som var öppen hade hunnit med 2 kunder. Då gav jag upp och tänkte jag gör en ny attack nästa dag.
Nästa dag var endast ett 10-tal kunder före mig och jag satte mig därför ner och väntade troget. När man sitter på detta sätt har man tid att göra lite iakttagelser, bl.a. hur arbetet fortlöper. Den enda personal som fanns i bankens enda kassa gjorde säkert ett gott arbete, men vad som slog mig när den kund som var före mig kom med en påse mynt som nu skulle räknas och tydligen sättas in på ett konto. Jag tog inte tid på hur länge detta tog, men tillräckligt för att jag själv och ytterligare kunder började skruva på sig. Nåväl jag höll ut denna gång och fick mitt ärende uträttat på ett par minuter.
Den slutsats man kan dra av bankers beteende mot kunder som besöker bankernas s.k. kassaservice är att man helst vill slippa dessa besök. Om detta vittnar, inte bara detta tillfälle, utan berättelser från andra bankkunder.
Vilken bank ovanstående berättelse handlar om gör det samma. Och slutligen vill jag naturligtvis framhålla att det inte är den enskilde tjänstemannen som har ansvaret utan att det rör sig om en ledningsfråga eller kanske en taktik från ledningshåll för att få så få besök som möjligt på banken. Då tror jag att man biter sig själv i tummen eftersom det är kundernas pengar man sedan lånar ut till hög ränta.
fredag 28 december 2012
tisdag 11 december 2012
Pepparkaksgubbar/gummor/grisar/hjärtan, m.m.
Vad är det för fel med pepparkakor i skolan vid luciafirandet? Eller vi kanske helt får sluta upp med att äta pepparkakor på grund av färgen. I förlängningen kanske vi även får skippa sirapsstänger och andra brunfärgade bakverk om man börjar anamma de tokig- heter som man kommer på.
För den oinvigde så hänsyftar jag här till en skola i Laxå där man skulle ha ett lucia- firande i årskurs 4. Problemet var att man inte längre skulle ha pepparkaksgubbar i luciatåget och inte heller pepparkakor till fikat. Anlednigen var att allt detta kunde väcka anstöt hos vissa. Vilka "vissa" var uttalades inte klart, Vilket jag tyckte gjorde det hela än mer absurt.
På denna galenskap reagerade en mamma till en 10-årig pojke, som sett fram emot att få vara med som pepparkaksgubbe. När det hela fick uppmärksamhet backade läraren och andra ansvariga och menade att det hela var ett missförstånd. Dock hade mamman ett SMS från läraren, som tydligt visade att det inte alls var något missförstånd. Efter detta fortsatte cirkusen.
Någon dag senare går man från ansvarigt håll ut i tidningen och säger att det hela grundade sig på att läraren villa vara så politiskt korrekt som möjligt, vilket gör det hela än mer absurt. Man försöker här från skolans sida att hitta ursäkter för det ställningstagande man tog. Varför inte direkt erkänna att det blev fel och göra en s.k. pudel. Tror man verkligen att man motverkar främlingsfientlighet och rasism genom att hitta på sådana dumheter som detta. Om vi skulle acceptera sånt stillatigande kan man undra var vi kommer att hamna och ingen kan få mig att tro att man kommer tillrätta med problemen på detta sätt.
När jag läst om detta i tidningen och nästa dag var ute på stan och mötte en mörkhyad man kom jag osökt att tänka på detta med pepparkaksgubbe. Dock vill jag påpeka, utan att för den skull tänka rasistiskt. Jag tror inte att jag är ensam om en sådan reflek- tion och jag tror att det är helt naturligt. Människan är sådan. Jag lägger inte någon värdering på om tanken är positiv, negativ eller harmlöst neutral. Kan säkert bero på tänkarens egna värderingar.
För den oinvigde så hänsyftar jag här till en skola i Laxå där man skulle ha ett lucia- firande i årskurs 4. Problemet var att man inte längre skulle ha pepparkaksgubbar i luciatåget och inte heller pepparkakor till fikat. Anlednigen var att allt detta kunde väcka anstöt hos vissa. Vilka "vissa" var uttalades inte klart, Vilket jag tyckte gjorde det hela än mer absurt.
På denna galenskap reagerade en mamma till en 10-årig pojke, som sett fram emot att få vara med som pepparkaksgubbe. När det hela fick uppmärksamhet backade läraren och andra ansvariga och menade att det hela var ett missförstånd. Dock hade mamman ett SMS från läraren, som tydligt visade att det inte alls var något missförstånd. Efter detta fortsatte cirkusen.
Någon dag senare går man från ansvarigt håll ut i tidningen och säger att det hela grundade sig på att läraren villa vara så politiskt korrekt som möjligt, vilket gör det hela än mer absurt. Man försöker här från skolans sida att hitta ursäkter för det ställningstagande man tog. Varför inte direkt erkänna att det blev fel och göra en s.k. pudel. Tror man verkligen att man motverkar främlingsfientlighet och rasism genom att hitta på sådana dumheter som detta. Om vi skulle acceptera sånt stillatigande kan man undra var vi kommer att hamna och ingen kan få mig att tro att man kommer tillrätta med problemen på detta sätt.
När jag läst om detta i tidningen och nästa dag var ute på stan och mötte en mörkhyad man kom jag osökt att tänka på detta med pepparkaksgubbe. Dock vill jag påpeka, utan att för den skull tänka rasistiskt. Jag tror inte att jag är ensam om en sådan reflek- tion och jag tror att det är helt naturligt. Människan är sådan. Jag lägger inte någon värdering på om tanken är positiv, negativ eller harmlöst neutral. Kan säkert bero på tänkarens egna värderingar.
lördag 8 december 2012
Apropå avstånd.
Senast det begav sig var det ett basketlag som fick åka 100 mil norrut. Man åkte tåg, hade tydligen inte upptäckt flyget, resan tog 17 timmar enkel väg och sängarna var för korta och därför förlorade man matchen. När laget från norr några veckor senare åkte samma sträcka, fast i motsatt riktning vann man matchen. Hur kan detta vara möjligt? Jo, jag tror att det dels berodde på att man upptäckt flygets fördelar och inte bara detta utan att man helt enkelt är ett bättre lag. Så ursäkten med att den långa och obekväma resan skulle vara orsaken till den förlorade matchen går jag inte på. Om man inte läst tidigare blogg så kan jag säga att detta gäller matcher i basketligan mellan Eco Örebro och LF Basket från Luleå. De lag som klagade över den långa och obekväma resan var inte helt oväntat Örebrolaget.
tisdag 30 oktober 2012
Gnällbältet
Nu börjar man verkligen göra skäl för uttrycket "gnällbältet". Jag aka försöka förklara vad jag menar.
De två senaste veckorna har jag på NA:s sportsida läst om hur två lag i Örebro beklagat sig över långa resor upp till Norrbotten. Det började med att basketlaget Eco Örebro åkte till Luleå för att möta LF Basket i basketligan. Här beklagade man sig att man hade åkt tåg i 17 timmar enkel resa för att komma till Luleå. Några dagar efteråt beklagade man sig över att sängarna på tåget var för korta för de långa basketspelarna.
Då frågar jag mig om orsaken till att man åker tåg till Luleå är att man heter Eco Örebro. Alltså man ska åka så miljövänligt som möjligt. Är det på det sättet så tycker jag att man ska avhålla sig från gnäll. Är så inte fallet då kan jag upplysa om att det finns flygplats i Luleå, som går alldeles utmärkt att landa på.
Sen, veckan efter gnäller man över att Örebro HC blev tvungna att åka 226 mil tur och retur för att möta Asplöven i Haparanda. Hockeyklubben hade i alla fall upptäckt att man kunde åka "flygmaskin" år 2012.
Nu undrar jag bara hur man tänker när LF Basket och Asplöven ska spela sina bortamatcher. Hur många mil och timmar får de lagen spendera på resor. Om vi börjar med LF Basket, som har sina närmaste motståndare i Sundsvall och Jämtland, en tripp på bara ca 50 mil enkel resa. Övriga motståndare finns i huvudsak i Stockholmstrakten och längre söderut.
När det gäller Asplöven så är deras närmaste motståndare i Dalarna och Uppland en nätt liten resa på knappt hudra mil. Övriga lag från Stockholmsområdet och ner till Blekinge.
Jag trodde i min enfald att det skulle vara slut på gnället över de långa resorna upp till norr. Jag minns mycket väl när IFK Luleå gick upp i fotbollsallsvenskan på 60-talet och hur man då beklagade sig över de långa resorna. Ingen tänkte då heller på att Luleålaget skulle åka lika långt för att möta samma motståndare på bortaplan.
Skönt att få gnälla av sig. Tack för idag.
lördag 13 oktober 2012
Jäv(lar) igen.
Åter ett fall av jäv som förmodligen kommer att kosta samhället miljoner helt i onödan. Jag tänker på rättegången på Gotland med många åtalade, som nu kanske också måste göras om.
Om jag har förstått saken rätt så har domstolsverket tidigare gått ut med information när det gäller jävsituationer och trots detta så händer det. Det kanske är dags att lägga huvudansvaret på nämndemännen och att de blir skyldiga att betala tillbaka sina arvoden. Då kanske man skärper sig och inte chansar och kvitterar ut dubbla arvoden.
Jag förmodar att det efterhand kommer att dyka upp flera tillfällen med jäv och att detta bara är början. Vi skattebetalare får väl bita i det sura äpplet och betala för dessa nämndemän.
onsdag 10 oktober 2012
Ytterligare miljoner till spillo.
Ytterligare en rättegång som troligen får göras om på grund av nämndemannajäv. Jag syftar på rättegången mot Mangs i Malmö där en nämndeman åter suttit på två stolar.
Man måste ställa sig frågan vilket omdöme dessa nämndemän har som ska sitta i rätten och skipa rättvisa. Poletten borde ramla ner och man drar sig ur åtminstone det ena av de uppdrag man har när jäv kan riskeras.
Kan de vara så illa att man struntar i jävsituationen och hoppas att det inte upptäcks bara för att man ska komma åt arvoden från båda uppdragen. M.a.o en rent ekonomiska skäl.
Man får hoppas att framtida rättegångar kommer att genomföras utan jäv så länge nämndemannasystemet består. Förhoppningsvis avskaffas systemet så snart som möjligt.
lördag 6 oktober 2012
22.000-62-208.000000.
Vad vill denna rubrik säga frågar man sig säkert? Jag ska komma till de.
22.000 står för antalet sidor utredningsmaterial.
62 står för antal rättegångsdagar.
208.000000 står för kostnaderna.
Detta mina vänner handlar om en rättegång i Södertälje gällande grov organiserad brottslighet. Och vad fick man ut av allt detta? Utredningsmaterialet finns kvar men de 208 miljonerna verkar vara pengar som man kastat i sjön. I alla fall en stor del av slantarna.
Och anledningen till detta är att man har haft en nämndeman (en fritidspolitiker) som samtidtigt med att han suttit i rätten varit ledamot av polisnämnden i Södertälje. I Expressens ledare den 6 oktober anser man att det är dags att sätta stopp för "amatördomarna". Tänk att man först 2012 börjar få upp ögonen för detta.
Jag har själv vid ett antal tillfällen suttit i rätten, inte som åtalad, nämndeman eller åklagare och iakttagit nämndemännen.De som då har slagit mig är att allt för många av lekmannadomarna, alltså nämndemännen inte riktigt varit med i matchen. Absolut inte alla. Många kan vara riktigt på alerten.
Om man går tillbaka till det här aktuella fallet, som inte är unikt, så har de fått uppmärksamhet främst för att det är så stort och kostat så mycket pengar.
De är nu dags att skrota hela nämndemannasystemet och se till att yrkesmän sitter i domstolarna och skipar rättvisa. Systemet med nämndemän härstammar från den tid när jurister och högre utbildade var en klass för sig. Så är det inte idag. Nu deltar jurister i det vanliga samhällslivet som alla andra. Hoppas att regering och riksdag handlar snabbt så att inte ytterligare hundratals miljoner går till spillo. 208 milj. är en tillräckligt dyr lärpenning.
22.000 står för antalet sidor utredningsmaterial.
62 står för antal rättegångsdagar.
208.000000 står för kostnaderna.
Detta mina vänner handlar om en rättegång i Södertälje gällande grov organiserad brottslighet. Och vad fick man ut av allt detta? Utredningsmaterialet finns kvar men de 208 miljonerna verkar vara pengar som man kastat i sjön. I alla fall en stor del av slantarna.
Och anledningen till detta är att man har haft en nämndeman (en fritidspolitiker) som samtidtigt med att han suttit i rätten varit ledamot av polisnämnden i Södertälje. I Expressens ledare den 6 oktober anser man att det är dags att sätta stopp för "amatördomarna". Tänk att man först 2012 börjar få upp ögonen för detta.
Jag har själv vid ett antal tillfällen suttit i rätten, inte som åtalad, nämndeman eller åklagare och iakttagit nämndemännen.De som då har slagit mig är att allt för många av lekmannadomarna, alltså nämndemännen inte riktigt varit med i matchen. Absolut inte alla. Många kan vara riktigt på alerten.
Om man går tillbaka till det här aktuella fallet, som inte är unikt, så har de fått uppmärksamhet främst för att det är så stort och kostat så mycket pengar.
De är nu dags att skrota hela nämndemannasystemet och se till att yrkesmän sitter i domstolarna och skipar rättvisa. Systemet med nämndemän härstammar från den tid när jurister och högre utbildade var en klass för sig. Så är det inte idag. Nu deltar jurister i det vanliga samhällslivet som alla andra. Hoppas att regering och riksdag handlar snabbt så att inte ytterligare hundratals miljoner går till spillo. 208 milj. är en tillräckligt dyr lärpenning.
torsdag 16 augusti 2012
Vitryssland (Belarus)
Den ryska björnen har vi ju hört talas om i olika sammanhang. Nu har Vitryssland fått egna nallebjörnar som fallit ner över landet från skyn. Tänk vad detta har gett eko i världen, orsakat av en svensk PR-byrå som ville peka på kränkningen av mänskliga rättigheter i landet.
Lukasjenko reagerade genom att visa ut den svenske ambassadören från landet. Det i sin tur ledde till att Sveriges UD reagerade på olika sätt. Bl.a. uttryckte sig utrikesminister Carl Bildt i klartext och kallade Lukasjenko för buse. Inget diplomatspråk precis, vilket kanske är bra att lägga åt sidan ibland.
Nu kommer vi till det som jag tycker är lite komiskt. Här om dagen meddelar man från Vitryssland att man ska se över sitt luftförsvar till följd av att en svensk PR-byrå lyckats med att fälla "nallebomber" över vitryskt territorium.Om man nästa gång lyckas med att dela ut nallar på marken får man väl rusta markförsvaret också.
Efter allt detta får de bakom nallebombningen en kallelse från KGB att komma till Vitryssland för att "förklara" sig. På detta fick Lukasjenko en inbjudan att komma till Sverige.
Klart är väl att de som kallats till KGB inte vågar, på goda grunder, att hörsamma kallelsen från KGB.Sen får vi se om Lukasjenko är så tuff att han kommer till Sverige.
Det blir utan tvekan spännande att se var denna "såpa" slutar. Vi kan döpa "såpan" till: Diktatorn vs PR-byrån.
Man kan raljera över händelserna runt detta, men för den vitryska befolkningen, som inte fritt får uttrycka sig och förtrycks av en diktator, är det inte något som man skojar om. Förhoppningen är att alla sådana nålstick man kan utdela mot en diktatur till slut ska leda till demokrati i landet.
Lukasjenko reagerade genom att visa ut den svenske ambassadören från landet. Det i sin tur ledde till att Sveriges UD reagerade på olika sätt. Bl.a. uttryckte sig utrikesminister Carl Bildt i klartext och kallade Lukasjenko för buse. Inget diplomatspråk precis, vilket kanske är bra att lägga åt sidan ibland.
Nu kommer vi till det som jag tycker är lite komiskt. Här om dagen meddelar man från Vitryssland att man ska se över sitt luftförsvar till följd av att en svensk PR-byrå lyckats med att fälla "nallebomber" över vitryskt territorium.Om man nästa gång lyckas med att dela ut nallar på marken får man väl rusta markförsvaret också.
Efter allt detta får de bakom nallebombningen en kallelse från KGB att komma till Vitryssland för att "förklara" sig. På detta fick Lukasjenko en inbjudan att komma till Sverige.
Klart är väl att de som kallats till KGB inte vågar, på goda grunder, att hörsamma kallelsen från KGB.Sen får vi se om Lukasjenko är så tuff att han kommer till Sverige.
Det blir utan tvekan spännande att se var denna "såpa" slutar. Vi kan döpa "såpan" till: Diktatorn vs PR-byrån.
Man kan raljera över händelserna runt detta, men för den vitryska befolkningen, som inte fritt får uttrycka sig och förtrycks av en diktator, är det inte något som man skojar om. Förhoppningen är att alla sådana nålstick man kan utdela mot en diktatur till slut ska leda till demokrati i landet.
söndag 12 augusti 2012
P.T.P - Protect The Predators
P.T.P - vad är nu detta kanske någon frågar sig? Terroristorganisation tänker kanske någon om man bara ser förkortningen. När man får kännedom om vad förkortningen står för får man sina aningar.
Min uppfattning är att det rör sig om en terrororganisation. En terrororganisation som har som sitt främsta mål att försöka sabotera för de svenska jägarna. Man uppmanar sina anhängare att sabotera jakttorn, jaktstugor, skjutbanor och annat som har med jakten att göra. Man ska störa pågående jakter så mycket som möjligt genom att röra sig i områden där man jagar. Ett annat tilltag är att koppla jakthundar och transportera bort dem 5 mil från jaktområdet. Hur djurvänligt är detta?
Organisationen har på sin hemsida lagt ut namn och i vissa fall bild på jägare.
Om man går in på P.T.P:s hemsida kan man läsa mer om deras planer och vad dom står för. På hemsidan finns bl.a. ett antal bilder på döda vargar. Vad man undviker att lägga ut bilder på är hundar, får och andra husdjur som vargarna dödat.
Jag får den uppfattningen att medlemmarna till största delen består av ansvarslösa och arbetsskygga människor, som inte har någon egen anknytning till skog och natur. Texterna man skriver tyder på att man inte varit speciellt intresserad av skolgången eftersom stavningen lämnar mycket i övrigt att önska.
Min förhoppning är att den svenska jägarkåren uppträder på ett korrekt sätt mot dessa människor och inte låter sig provoceras så att man får anledning att göra polisanmälningar. Om ni kommer i kontakt med dem under pågående jakt, försök om möjligt att lägga undan vapen så att man inte kan konstruera fram ett hot genom att t.ex. ta bilder, som sedan kan manipuleras. Däremot kan du som jägare själv ta bilder med mobil eller kamera. Tänk också på vad du säger eftersom man lätt kan spela in en ordväxling.
Jag vill slutligen önska alla jägare en god jaktlycka och hoppas att vi kan fylla björnkvoten så att vi får behålla en livskraftig älgstam.
Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma i ämnet framöver.
Min uppfattning är att det rör sig om en terrororganisation. En terrororganisation som har som sitt främsta mål att försöka sabotera för de svenska jägarna. Man uppmanar sina anhängare att sabotera jakttorn, jaktstugor, skjutbanor och annat som har med jakten att göra. Man ska störa pågående jakter så mycket som möjligt genom att röra sig i områden där man jagar. Ett annat tilltag är att koppla jakthundar och transportera bort dem 5 mil från jaktområdet. Hur djurvänligt är detta?
Organisationen har på sin hemsida lagt ut namn och i vissa fall bild på jägare.
Om man går in på P.T.P:s hemsida kan man läsa mer om deras planer och vad dom står för. På hemsidan finns bl.a. ett antal bilder på döda vargar. Vad man undviker att lägga ut bilder på är hundar, får och andra husdjur som vargarna dödat.
Jag får den uppfattningen att medlemmarna till största delen består av ansvarslösa och arbetsskygga människor, som inte har någon egen anknytning till skog och natur. Texterna man skriver tyder på att man inte varit speciellt intresserad av skolgången eftersom stavningen lämnar mycket i övrigt att önska.
Min förhoppning är att den svenska jägarkåren uppträder på ett korrekt sätt mot dessa människor och inte låter sig provoceras så att man får anledning att göra polisanmälningar. Om ni kommer i kontakt med dem under pågående jakt, försök om möjligt att lägga undan vapen så att man inte kan konstruera fram ett hot genom att t.ex. ta bilder, som sedan kan manipuleras. Däremot kan du som jägare själv ta bilder med mobil eller kamera. Tänk också på vad du säger eftersom man lätt kan spela in en ordväxling.
Jag vill slutligen önska alla jägare en god jaktlycka och hoppas att vi kan fylla björnkvoten så att vi får behålla en livskraftig älgstam.
Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma i ämnet framöver.
onsdag 8 augusti 2012
Hur kan detta vara möjligt?
När jag här om dagen läste i Expressen om hur ett antal människor lyckats med att lura försäkringskassan på miljonbelopp blir man fundersam över hur detta kan gå till. De fall som togs upp i artikeln var bara sådana fall som handlade om miljonsummor. Man förstår ju att det finns massor med "småbedragare" dessutom, som skor sig på våra skattemedel.
Vem bär ansvaret? Ja, naturligtvis den enskilde som gör sig skyldig till brott. Jag anser dock att det finns medskyldiga. De läkare som utfärdar intyg om att en person har ett handikap, som inte finns, är antingen fullständigt inkompetent eller också, må gud förbjuda, inblandad på så sätt att han får en rundlig ersättning för "besväret", att utfärda "rätt" intyg.
När man läser om Lars Wallin, som lyckas få ett intyg genom att påstå att han är rullstolsbunden och behöver ha assistans dygnet runt. När sedan körkortet ska förnyas går han till en annan läkare för att där få ett intyg på att han är fullt frisk. På sina manövrar tjänade han över 13 miljoner.
En annan lyckades med att påstå att han hade en CP-skada och lurade därmed till sig 5 miljoner. Ytterligare ett antal fall togs upp i artikeln. Fall, som jag tycker visar på slapphet, inkopetens eller det jag nämnde ovan, vilket jag hoppas är fel.
Vart vill jag komma med detta inlägg då kanske någon frågar sig. Jo, jag förstår inte varför man inte granskar läkarnas agerande. Dom måste väl ha ett ansvar. Att skriva ett intyg som inte är relevant till den verkliga situationen måste väl vara ett tjänstefel. Att intygen skrivits på detta sätt borde i vart fall utredas och någon ställas till svars förutom bedragarna.
Hoppas att någon journalist tar tag i detta och går vidare i sin granskning.
Vem bär ansvaret? Ja, naturligtvis den enskilde som gör sig skyldig till brott. Jag anser dock att det finns medskyldiga. De läkare som utfärdar intyg om att en person har ett handikap, som inte finns, är antingen fullständigt inkompetent eller också, må gud förbjuda, inblandad på så sätt att han får en rundlig ersättning för "besväret", att utfärda "rätt" intyg.
När man läser om Lars Wallin, som lyckas få ett intyg genom att påstå att han är rullstolsbunden och behöver ha assistans dygnet runt. När sedan körkortet ska förnyas går han till en annan läkare för att där få ett intyg på att han är fullt frisk. På sina manövrar tjänade han över 13 miljoner.
En annan lyckades med att påstå att han hade en CP-skada och lurade därmed till sig 5 miljoner. Ytterligare ett antal fall togs upp i artikeln. Fall, som jag tycker visar på slapphet, inkopetens eller det jag nämnde ovan, vilket jag hoppas är fel.
Vart vill jag komma med detta inlägg då kanske någon frågar sig. Jo, jag förstår inte varför man inte granskar läkarnas agerande. Dom måste väl ha ett ansvar. Att skriva ett intyg som inte är relevant till den verkliga situationen måste väl vara ett tjänstefel. Att intygen skrivits på detta sätt borde i vart fall utredas och någon ställas till svars förutom bedragarna.
Hoppas att någon journalist tar tag i detta och går vidare i sin granskning.
onsdag 25 juli 2012
Besök hos frisören.
Jag har under många år haft min frisering hemmavid och har alltid varit nöjd med resultatet. Nu i dagarna tänkte jag att jag skulle göra ett besök hos en, som jag trodde, proffesionell frisör.
När jag kom in i salongen blev jag något fundersam över utrustningen. I lokalen fanns två utländska kvinnor, som av allt att döma var frisörer eller i vart fall hade någon uppgift i salongen. När jag ombads kliva fram och sätta mig i frisörsstolen gjorde jag en reflexion över den ganska primitiva utrustningen. Dels fanns inget riktigt bord framför stolen, som jag kom ihåg från den tid jag gick till frisören. De fanns knappt någonstans att lägga ifrån sig glasögonen inför klippningen. Stolen kändes inte heller som en riktig frisörsstol. Även en annan detalj saknades, en ganska vesäntlig sak, mer om detta senare i berättelsen.
Så småningom, när jag tagit plats i den primitiva stolen, fick jag den sedvanliga papperskragen runt halsen och därefter även det sedvanliga skynket över axlarna. Allt väl med detta. Vad som gjorde mig lite fundersam var att en av kvinnorna gav lite korta instruktioner, på något språk som jag inte förstod, till den som satt på mig nämnda attiraljer. Min tanke var att hon var någon elev eller lärling och att det var den andra kvinnan som skulle klippa mig.
Men så var inte fallet. Den av kvinnorna som gjort förberedelserna tog sig nu an klippmaskinen. Nu börjar jag bli orolig, riktigt orolig. Kvinnorna sa något ord då och då till varandra, fortfarande på ett främmande språk. Kvinnan med klippmaskinen skred till verket sedan hon av allt att döma frågade sin kollega om vilket skär hon skulle använda, vilket inte gjorde mig lugnare. Jag var nu nästan på väg att lämna stället. Men foglig som man är satt jag snällt kvar i stolen. Jag började känna mig något svettig under mitt plastskynke. Om det var av nervositet eller att det just denna dag var mycket varmt vet jag inte säkert. Kanske en kombination av båda sakerna.
Nåväl, klippningen fortskred och de verkade väl någorlunda normalt. Efter att ha använt en maskin gick hon sedan över till en annan typ av maskin ocdh därefter kom saxen fram. Nu börjar det hända saker och ting. Som jag kommer ihåg sedan den tid jag gick hos frisören så hade han eller hon alltid en mjuk borste nära till hands för att borsta bort hår som hamnade i ansiktet och bakom halsen, främst när klippningen var klar och papperskragen avlägsnades.
Hur tror ni att denna frisör gjorde? Jo, hon blåste helt enkelt bort håret i ansiktet till en början. Tro nu inte att hon använde någon elektrisk blås, som faktiskt fanns tillgänglig, eller någon form av handblås. Vad kan man då använda sig av? Man använder sina egna lungor. Hon blåste mig i ansiktet från sidan, inte bara en gång utan flera gånger. När hon sedan avlägsnade papperskragen blåste hon mig även i nacken ett par gånger.
Till hennes försvar kan sägas att hon varken hade dålig andedräkt eller fräste saliv när hon blåste. Hon lät inte heller förkyld. Tack och lov och hoppas att hon inte hade någon annan sjukdom som är smittsam genom andedräkten.
Resultatet av klippningen då. Jag fick titta i en nackspegel, som brukligt, och nickade och tackade med god min. Betalade och gick därifrån, säkert för första och sista gången för när jag kom ut i bilen och tittade mig i bilens backspegel på nära håll såg jag hur illa det var klippt. Jag undrar när man nästa gång vågar sig på att uppsöka en frisörssalong.Nu blir det en omklippning i hemmets vrå.
När jag kom in i salongen blev jag något fundersam över utrustningen. I lokalen fanns två utländska kvinnor, som av allt att döma var frisörer eller i vart fall hade någon uppgift i salongen. När jag ombads kliva fram och sätta mig i frisörsstolen gjorde jag en reflexion över den ganska primitiva utrustningen. Dels fanns inget riktigt bord framför stolen, som jag kom ihåg från den tid jag gick till frisören. De fanns knappt någonstans att lägga ifrån sig glasögonen inför klippningen. Stolen kändes inte heller som en riktig frisörsstol. Även en annan detalj saknades, en ganska vesäntlig sak, mer om detta senare i berättelsen.
Så småningom, när jag tagit plats i den primitiva stolen, fick jag den sedvanliga papperskragen runt halsen och därefter även det sedvanliga skynket över axlarna. Allt väl med detta. Vad som gjorde mig lite fundersam var att en av kvinnorna gav lite korta instruktioner, på något språk som jag inte förstod, till den som satt på mig nämnda attiraljer. Min tanke var att hon var någon elev eller lärling och att det var den andra kvinnan som skulle klippa mig.
Men så var inte fallet. Den av kvinnorna som gjort förberedelserna tog sig nu an klippmaskinen. Nu börjar jag bli orolig, riktigt orolig. Kvinnorna sa något ord då och då till varandra, fortfarande på ett främmande språk. Kvinnan med klippmaskinen skred till verket sedan hon av allt att döma frågade sin kollega om vilket skär hon skulle använda, vilket inte gjorde mig lugnare. Jag var nu nästan på väg att lämna stället. Men foglig som man är satt jag snällt kvar i stolen. Jag började känna mig något svettig under mitt plastskynke. Om det var av nervositet eller att det just denna dag var mycket varmt vet jag inte säkert. Kanske en kombination av båda sakerna.
Nåväl, klippningen fortskred och de verkade väl någorlunda normalt. Efter att ha använt en maskin gick hon sedan över till en annan typ av maskin ocdh därefter kom saxen fram. Nu börjar det hända saker och ting. Som jag kommer ihåg sedan den tid jag gick hos frisören så hade han eller hon alltid en mjuk borste nära till hands för att borsta bort hår som hamnade i ansiktet och bakom halsen, främst när klippningen var klar och papperskragen avlägsnades.
Hur tror ni att denna frisör gjorde? Jo, hon blåste helt enkelt bort håret i ansiktet till en början. Tro nu inte att hon använde någon elektrisk blås, som faktiskt fanns tillgänglig, eller någon form av handblås. Vad kan man då använda sig av? Man använder sina egna lungor. Hon blåste mig i ansiktet från sidan, inte bara en gång utan flera gånger. När hon sedan avlägsnade papperskragen blåste hon mig även i nacken ett par gånger.
Till hennes försvar kan sägas att hon varken hade dålig andedräkt eller fräste saliv när hon blåste. Hon lät inte heller förkyld. Tack och lov och hoppas att hon inte hade någon annan sjukdom som är smittsam genom andedräkten.
Resultatet av klippningen då. Jag fick titta i en nackspegel, som brukligt, och nickade och tackade med god min. Betalade och gick därifrån, säkert för första och sista gången för när jag kom ut i bilen och tittade mig i bilens backspegel på nära håll såg jag hur illa det var klippt. Jag undrar när man nästa gång vågar sig på att uppsöka en frisörssalong.Nu blir det en omklippning i hemmets vrå.
tisdag 10 juli 2012
Myggor.
Jag måste ställa frågan: har myggen blivit fler? Har vi blivit otåligare? Har myggen flyttat längre söderut?
På första frågan skulle jag vilja svara, NEJ. Vissa somrar har vi mera mygg än andra beroende på nederbörd och värme, som gör det gynnsamt för kläckningen. Så har det alltid varit och de får vi leva med.
På andra frågan tror jag att man kan svara, JA. Och vad kan då detta bero på? En gissning kan vara att fler människor bor i städer och tillbringar sin fritid allt mer på landsbygden i stugor och ute i skog och mark där myggen i huvudsak finns.
På fråga tre så tror jag att svaret är, NEJ. Västmanland, Uppsala, Gästrikland och Dalarna har säkerligen haft mygg i samma mängd tidigare. Att vi nu gnäller mer och kräver att myndigheterna ska ta hand om myggen åt oss beror på det jag nämnt ovan.
Varför har man aldrig fört upp myggen på denna nivå när det gäller förekomsten av mygg i norra Sverige. Jag kan lova att man där varje sommar år ut och år in har mygg i lika stor utsträckning som i de tre nämnda landskapen. Ingen har kommit på idèn att där syssla med flygbesprutning. Visst klagar man, men bara man och man emellan, aldrig att man börjar kräva besprutningar från luften.
Om man ska vistas bland myggen får man lov att anpassa sig därefter. Man klär sig rätt, d.v.s. heltäckande, man använder myggmedel, man skaffar sig en lövruska och viftar bort myggen med den o.s.v.
Och tänk va bra att myggen finns för alla predatorer, som också ska ha sin föda. Tänk om vi utrotar myggen vad många som inte får mat. Alla insekter, så även myggen har en uppgift att fylla. Därför skydda er och stå ut i vår fina natur.
Lev väl och låt myggen finnas.
På första frågan skulle jag vilja svara, NEJ. Vissa somrar har vi mera mygg än andra beroende på nederbörd och värme, som gör det gynnsamt för kläckningen. Så har det alltid varit och de får vi leva med.
På andra frågan tror jag att man kan svara, JA. Och vad kan då detta bero på? En gissning kan vara att fler människor bor i städer och tillbringar sin fritid allt mer på landsbygden i stugor och ute i skog och mark där myggen i huvudsak finns.
På fråga tre så tror jag att svaret är, NEJ. Västmanland, Uppsala, Gästrikland och Dalarna har säkerligen haft mygg i samma mängd tidigare. Att vi nu gnäller mer och kräver att myndigheterna ska ta hand om myggen åt oss beror på det jag nämnt ovan.
Varför har man aldrig fört upp myggen på denna nivå när det gäller förekomsten av mygg i norra Sverige. Jag kan lova att man där varje sommar år ut och år in har mygg i lika stor utsträckning som i de tre nämnda landskapen. Ingen har kommit på idèn att där syssla med flygbesprutning. Visst klagar man, men bara man och man emellan, aldrig att man börjar kräva besprutningar från luften.
Om man ska vistas bland myggen får man lov att anpassa sig därefter. Man klär sig rätt, d.v.s. heltäckande, man använder myggmedel, man skaffar sig en lövruska och viftar bort myggen med den o.s.v.
Och tänk va bra att myggen finns för alla predatorer, som också ska ha sin föda. Tänk om vi utrotar myggen vad många som inte får mat. Alla insekter, så även myggen har en uppgift att fylla. Därför skydda er och stå ut i vår fina natur.
Lev väl och låt myggen finnas.
fredag 1 juni 2012
En resa att minnas.
Resan gick till Rom mellan den 25-30 maj. Det började med att vi, jag och Gunilla, på torsdag den 24 åkte till Örebro för att ligga över hos Karin och sedan på fredag kl. 03.50 åka buss från Resecentrum till Arlanda. Därifrån vidare med flyg till Rom och flygplatsen, Fiumicino. Tågresa på en halvtimme till Rom och järnvägsstationen, Termini. Väl framme där beslutade vi oss för att till fots söka oss fram till den adress där vi skulle bo under vår vistelse i Rom. Bostaden hade vi fått hyra genom Gunillas brorsdotter, Katarina, som bott i Rom i 15 år. Själv bodde hon i en lägenhet som låg vägg i vägg.
Det visade sig inte helt lätt att orientera i Rom, beroende på att man inte är lika noga med att skylta med vad gatorna heter, som vi är i Sverige. Nåväl efter lite frågande och ett par telefonsamtal till Katarina kom vi så småningom rätt. Hon mötte sedan upp vid Pantheon och det visade sig att hon bodde bara hundra meter därifrån.Nu var det dags att börja tänka på att "göra" Rom.
Första heldagen, lördag, var långt innan bokad för en fest i bergen ovanför en stad som heter Tivoli. Festen anordnades av en förening, SWEA, som är en förening som drivs av svenska kvinnor bosatta utomlands. Här var det nu lokalföreningen i Rom som anordnade en sommarfest, inte bara för medlemmarna utan även för anhöriga.
Jag ska berätta lite om resan till och från festen, som är ett kapitel för sig. Att åka bil i Italien med italiensk chaufför är inte som att åka bil i Sverige, vilket kan vara nog så läskigt om man som jag är åkrädd. Vi började med en taxiresa i Rom för att komma till en järnvägsstation. Chauffören tänkte av allt att döma göra några extrasvängar eftersom han räknade med att vi alla tre var turister. Men se då misstog han sig. När han nu fick klart för sig att en av passagerarna, Katarina, inte alls var någon turist fick han efter hennes vänliga men bestämda påpekande krypa till korset och försöka hitta närmaste väg till järnvägsstationen. Eftersom jag inte kan språket kunde jag under färden bara gissa mig till vad det hela handlade om. Jag hade fullt upp med att bromsa och svänga undan när jag tyckte att det var nära kollisioner. De var i alla fall skönt att kliva ur bilen och ta tåget för nästa etapp. Taxiresan från tåget till platsen för festen blev något lugnare då chauffören i vart fall inte försökte göra några omvägar för att tjäna pengar. Men fortfarande kunde marginalerna vara små. Men de är väl så man kör här.
När vi sedan skulle lämna festen hade Katarina vidtalat en av festdeltagarna, som var italienare och hans svenska fru, att vi skulle få åka med till en tunnelbanestation. Den resan gick mycket snabbt eftersom den till stor del gick på motorväg och över tillåten hastighet med ett antal kilometer.
Festen då kanske någon frågar sig? En trevlig fest med mycket mat och dryck. Åskväder, regn och hagel varför vi efter maten fick flytta in från den plasttakförsedda uteplatsen. Vi köpte lite lotter som såldes och hade turen att vinna ett presentkort på IKEA. Värde 500 kronor. De var på en av de två sista lotterna på lottringen som vinsten utföll. När jag tog lotterna fällde jag kommentaren, att här är det en vinst. Och så blev det.
Söndag blev det besök vid den berömda fontänen, Fontana di Trevi. Där kastade Gunilla en slant i fontänen, som brukligt är för att man ska komma tillbaka till Rom. Anita Ekberg saknades dock i fontänen. Därefter blev det besök på och vid Spanska trappan. Timmarna gick och så småningom promenerade vi hemåt. Innan vi gick upp till lägenheten gjorde vi också ett besök i Pantheon, en på sitt sätt imponerande byggnad.
På kvällen var vi bjudna på mat hos Katarina. Gott och trevligt italienskt.
På måndag förmiddag drabbades vi av regn, vilket dock inte hindrade oss från att traska ut mot nya även-
tyr. Vi styrde nu stegen mot Forum Romanum och Colosseum. Här kunde man verkligen känna historiens vingslag. Att vandra runt i Colosseum och tänka sig vilka scener som kan ha utspelats där med djur och människor i huvudrollerna.
Jag berättar bara här hur vi besöker olika kända platser, men man ska då veta att under vandringen till de platserna passerar man andra mycket sevärda byggnader, fontäner, statyer m.m. Allt med sin historia. De blev vi riktigt medvetna om när Katarina senare på kvällen gjorde oss sällskap och berättade om andra saker och platser, som inte är så omtalade som de platser vi besökte på egen hand.
Katarina var en utmärkt guide med sina imponerande kunskaper.
Tisdag blev det dags att besöka den katolska kyrkans högste i Vatikanen. Påven själv träffade vi inte men väl fick vi se hans kyrka, Sankt Peterskyrkan. En imponerande "koja" med målningar som inte går av för hackor. Man tycker inte att kyrkan ser så stor ut när man betraktar den utifrån. Däremot när man kommer in kan man se att man verkligen får plats där inne.
Efter kyrkan blev det Sixtinska kapellet, eller Capella Sistina som man säger på italienska, vilket inte var något litet kapell. Där fanns vävnader, målningar av många kända konstnärer, skulpturer och mycket annat att titta på. Efter den rundvandringen var det dags att styra stegen hemåt.
På kvällen var vi sedan ute och åt en middag tillsammans med Katarina på en närbelägen restaurang.
Onsdag ägnades åt hemresa, som började med att vi lämnade lägenheten vid 08-tiden och promenerade till järnvägsstationen. Vi hade nu lärt oss hitta i Rom genom våra promenader att vi kunde gå raka vägen. Vi var sedan framme i Örebro 21.30 på onsdag kväll där vi mottogs av Tessa och Karin på Resecentrum.
Jag har bara här ytligt återgett vad vi var med om. Man känner hur alla intryck sedan smälter in efter hand. En sak är dock säker att utan Katarinas kunskaper, som hon snällt delade med sig, hade inte den här resan blivit så lyckad som den nu blev. Tack Katarina för allt.
Det visade sig inte helt lätt att orientera i Rom, beroende på att man inte är lika noga med att skylta med vad gatorna heter, som vi är i Sverige. Nåväl efter lite frågande och ett par telefonsamtal till Katarina kom vi så småningom rätt. Hon mötte sedan upp vid Pantheon och det visade sig att hon bodde bara hundra meter därifrån.Nu var det dags att börja tänka på att "göra" Rom.
Första heldagen, lördag, var långt innan bokad för en fest i bergen ovanför en stad som heter Tivoli. Festen anordnades av en förening, SWEA, som är en förening som drivs av svenska kvinnor bosatta utomlands. Här var det nu lokalföreningen i Rom som anordnade en sommarfest, inte bara för medlemmarna utan även för anhöriga.
Jag ska berätta lite om resan till och från festen, som är ett kapitel för sig. Att åka bil i Italien med italiensk chaufför är inte som att åka bil i Sverige, vilket kan vara nog så läskigt om man som jag är åkrädd. Vi började med en taxiresa i Rom för att komma till en järnvägsstation. Chauffören tänkte av allt att döma göra några extrasvängar eftersom han räknade med att vi alla tre var turister. Men se då misstog han sig. När han nu fick klart för sig att en av passagerarna, Katarina, inte alls var någon turist fick han efter hennes vänliga men bestämda påpekande krypa till korset och försöka hitta närmaste väg till järnvägsstationen. Eftersom jag inte kan språket kunde jag under färden bara gissa mig till vad det hela handlade om. Jag hade fullt upp med att bromsa och svänga undan när jag tyckte att det var nära kollisioner. De var i alla fall skönt att kliva ur bilen och ta tåget för nästa etapp. Taxiresan från tåget till platsen för festen blev något lugnare då chauffören i vart fall inte försökte göra några omvägar för att tjäna pengar. Men fortfarande kunde marginalerna vara små. Men de är väl så man kör här.
När vi sedan skulle lämna festen hade Katarina vidtalat en av festdeltagarna, som var italienare och hans svenska fru, att vi skulle få åka med till en tunnelbanestation. Den resan gick mycket snabbt eftersom den till stor del gick på motorväg och över tillåten hastighet med ett antal kilometer.
Festen då kanske någon frågar sig? En trevlig fest med mycket mat och dryck. Åskväder, regn och hagel varför vi efter maten fick flytta in från den plasttakförsedda uteplatsen. Vi köpte lite lotter som såldes och hade turen att vinna ett presentkort på IKEA. Värde 500 kronor. De var på en av de två sista lotterna på lottringen som vinsten utföll. När jag tog lotterna fällde jag kommentaren, att här är det en vinst. Och så blev det.
Söndag blev det besök vid den berömda fontänen, Fontana di Trevi. Där kastade Gunilla en slant i fontänen, som brukligt är för att man ska komma tillbaka till Rom. Anita Ekberg saknades dock i fontänen. Därefter blev det besök på och vid Spanska trappan. Timmarna gick och så småningom promenerade vi hemåt. Innan vi gick upp till lägenheten gjorde vi också ett besök i Pantheon, en på sitt sätt imponerande byggnad.
På kvällen var vi bjudna på mat hos Katarina. Gott och trevligt italienskt.
På måndag förmiddag drabbades vi av regn, vilket dock inte hindrade oss från att traska ut mot nya även-
tyr. Vi styrde nu stegen mot Forum Romanum och Colosseum. Här kunde man verkligen känna historiens vingslag. Att vandra runt i Colosseum och tänka sig vilka scener som kan ha utspelats där med djur och människor i huvudrollerna.
Jag berättar bara här hur vi besöker olika kända platser, men man ska då veta att under vandringen till de platserna passerar man andra mycket sevärda byggnader, fontäner, statyer m.m. Allt med sin historia. De blev vi riktigt medvetna om när Katarina senare på kvällen gjorde oss sällskap och berättade om andra saker och platser, som inte är så omtalade som de platser vi besökte på egen hand.
Katarina var en utmärkt guide med sina imponerande kunskaper.
Tisdag blev det dags att besöka den katolska kyrkans högste i Vatikanen. Påven själv träffade vi inte men väl fick vi se hans kyrka, Sankt Peterskyrkan. En imponerande "koja" med målningar som inte går av för hackor. Man tycker inte att kyrkan ser så stor ut när man betraktar den utifrån. Däremot när man kommer in kan man se att man verkligen får plats där inne.
Efter kyrkan blev det Sixtinska kapellet, eller Capella Sistina som man säger på italienska, vilket inte var något litet kapell. Där fanns vävnader, målningar av många kända konstnärer, skulpturer och mycket annat att titta på. Efter den rundvandringen var det dags att styra stegen hemåt.
På kvällen var vi sedan ute och åt en middag tillsammans med Katarina på en närbelägen restaurang.
Onsdag ägnades åt hemresa, som började med att vi lämnade lägenheten vid 08-tiden och promenerade till järnvägsstationen. Vi hade nu lärt oss hitta i Rom genom våra promenader att vi kunde gå raka vägen. Vi var sedan framme i Örebro 21.30 på onsdag kväll där vi mottogs av Tessa och Karin på Resecentrum.
Jag har bara här ytligt återgett vad vi var med om. Man känner hur alla intryck sedan smälter in efter hand. En sak är dock säker att utan Katarinas kunskaper, som hon snällt delade med sig, hade inte den här resan blivit så lyckad som den nu blev. Tack Katarina för allt.
lördag 19 maj 2012
Oj, va tyst de blev.
Jag tänker på den varg som hittades död i norra delen av Örebro län för någon vecka sedan. Vargen hittades i vattnet i en sjö, som jag inte kommer ihåg namnet på. Då drog många snabbt den slutsatsen att någon varghatande jägare varit framme och skjutit vargen. Besvikelsen blev tydligen stor när man inte hittade några tecken på skottskador i kroppen. Då hade den naturligtvis blivit förgiftad av slaktrester i närheten. Någon hade säkert lagt gift i slaktresterna. Vargen skulle nu undersökas på SVA och då tyckte många att polisen la ner alldeles för stora resurser. Hur man än vänder sig är ändan bak.
Nåväl, tänk va bra att man gjorde denna undersökning och fick fastlagt att vargen var varken skjuten eller förgiftad. Trolig orsak var drunkning. Tänk om någon skrämt vargen så att den sprungit ut på isen och drunknat kanske blir nästa spekulation. Vem ska man då ge skulden? Kanske vargkramarna, som nu blev så tysta.
Nåväl, tänk va bra att man gjorde denna undersökning och fick fastlagt att vargen var varken skjuten eller förgiftad. Trolig orsak var drunkning. Tänk om någon skrämt vargen så att den sprungit ut på isen och drunknat kanske blir nästa spekulation. Vem ska man då ge skulden? Kanske vargkramarna, som nu blev så tysta.
Imamers okunskap?
Tittade på uppdrag granskning (UG) i onsdags. Man kan bli lite fundersam när man hör dessa imamer, eller s.k. imamer, ge råd till kvinnor som kommer till moskèerna och uppger att de blivit misshandlade av sina män. Genomgående ges råden att man absolut inte ska göra polisanmälan utan bara förlåtsa och underkasta sig. M.a.o. strunta i svensk lag.
Besöken hos imamerna gjordes med dold kamera och mikrofon och när detta sedan spelades upp för företrädare för moskèerna slingrar man sig genom att säga att den som gett råden inte var behörig eller andra luddiga förklaringar.
De är väl bara att konstatera att det i dessa kretsar inte förekommer jämställdhet, demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter.
När man sedan kommer och kräver universitetsutbildning av imamer i Sverige för att man ska utföra ett arbete där sunt förnuft och svensk lag ska gälla då tar man i lite väl mycket.
Kan man ändra på en så djupt rotad kultur? I början av 1990-talet hölls en informationsträff,, på en polis-
myndighet i mellansverige, till invandrare som vistats i Sverige under en längre tid. Informationen rörde bl.a. vissa grundläggande svenska lagar. Efter föreläsningen kom en man fram till en företrädare för myndigheten och framförde ett tack men påpekade att koranen faktiskt stod över svensk lag för hans del. Man kan ju hoppas och tro att han inte var representativ på något sätt
Besöken hos imamerna gjordes med dold kamera och mikrofon och när detta sedan spelades upp för företrädare för moskèerna slingrar man sig genom att säga att den som gett råden inte var behörig eller andra luddiga förklaringar.
De är väl bara att konstatera att det i dessa kretsar inte förekommer jämställdhet, demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter.
När man sedan kommer och kräver universitetsutbildning av imamer i Sverige för att man ska utföra ett arbete där sunt förnuft och svensk lag ska gälla då tar man i lite väl mycket.
Kan man ändra på en så djupt rotad kultur? I början av 1990-talet hölls en informationsträff,, på en polis-
myndighet i mellansverige, till invandrare som vistats i Sverige under en längre tid. Informationen rörde bl.a. vissa grundläggande svenska lagar. Efter föreläsningen kom en man fram till en företrädare för myndigheten och framförde ett tack men påpekade att koranen faktiskt stod över svensk lag för hans del. Man kan ju hoppas och tro att han inte var representativ på något sätt
tisdag 15 maj 2012
Arbetslösheten-invandrare.
Tänk att det ska vara så fult att redovisa offentligt inom vilka grupper den högsta arbetslösheten förekommer. Eller kan det vara så att det beror på att det råkade vara bland utrikesfödda som arbetslösheten är högst. Jag tänker här på det uttalande som Fredrik Reinfeldt gjorde i en TT-intervju. Han redovisade bara arbetslösheten bland inrikesfödda mellan 25 och 54 år och utrikesfödda i samma ålder. Där framgår att arbetslösheten i den senare gruppen är mer än tre gånger så hög.
De är väl bra att någon i dagens läge vågar tala om det verkliga förhållandet. Sen kanske man utifrån de siffrorna kan göra något åt situationen. Om man inte ska våga tala om hur det verkligen förhåller sig kan man riskera att allt förblir som det varit. Ingen reagerar på samma sätt när man pratar om de ungdomar som är arbetslösa.
Min känsla är att det är fult att peka ut en viss grupp bara för att det rör sig om invandrare. Jag tror inte att det gagnar invandrare om man hela tiden ska vara rädd för att tala om realiteter. Hoppas att detta inte skrämmer andra att redovisa verkligheter och hoppas att det kommer ut konstruktiva åtgärder för att komma åt den höga arbetslösheten bland både ungdomar och invandrare.
De är väl bra att någon i dagens läge vågar tala om det verkliga förhållandet. Sen kanske man utifrån de siffrorna kan göra något åt situationen. Om man inte ska våga tala om hur det verkligen förhåller sig kan man riskera att allt förblir som det varit. Ingen reagerar på samma sätt när man pratar om de ungdomar som är arbetslösa.
Min känsla är att det är fult att peka ut en viss grupp bara för att det rör sig om invandrare. Jag tror inte att det gagnar invandrare om man hela tiden ska vara rädd för att tala om realiteter. Hoppas att detta inte skrämmer andra att redovisa verkligheter och hoppas att det kommer ut konstruktiva åtgärder för att komma åt den höga arbetslösheten bland både ungdomar och invandrare.
fredag 11 maj 2012
Förbrödrar idrotten?
Du får inte vara med och leka tillsammans med oss. På annat sätt kan man inte tolka när riksdagsmännen ska mötas i den traditionella fotbollsmatchen. Meningen var att lagen som vanligt skulle bestå av ett lag från oppositionen, d.v.s., S, MP, V och SD och ett lag från alliansen, M, Fp, C och KD. Men se de gick inte alls.Då började de rödgröna sura och SD skulle inte få vara med och leka i deras lag. Ja, va ska man säga och tycka.
Jag tycker att det är höjden av barnslighet. Snacka om att idrotten ska förbrödra. Inte inom politiken tydligen. Man kan kalla detta för riktigt osportsligt. Frågan är om man inte håller på att göra SD till martyrer.
Slutligen finns det ingen politiker som kan slå näven i bordet och säga som en gammal partiledare en gång sa, "någon jävla ordning får det väl vara".
Jag tycker att det är höjden av barnslighet. Snacka om att idrotten ska förbrödra. Inte inom politiken tydligen. Man kan kalla detta för riktigt osportsligt. Frågan är om man inte håller på att göra SD till martyrer.
Slutligen finns det ingen politiker som kan slå näven i bordet och säga som en gammal partiledare en gång sa, "någon jävla ordning får det väl vara".
Måste man vara professor för att kunna tänka?
Rubriken hänsyftar till den stora uppmärksamhet medierna visade HM:s reklambild av en solbränd kvinna i bikini. Med anledning därav så gick en professor inom cancerfonden ut och menade att man med denna reklam spolierade flera års upplysningsarbete gällande sambandet mellan solande och hudcancer.
Snälla professorn, antingen har kampanjen varit urusel och man vill skjuta skulden på någon annan eller också tror hon inte att andra människor kan tänka själva. Jag tycker inte att HM behöver krypa till korset och dra tillbaka sin reklam. Jag förstår inte varför man hoppat på just denna reklam när det finns massor av annan reklam som kan ifrågasättas om ribban ska ligga på den nivån.
Snälla professorn, antingen har kampanjen varit urusel och man vill skjuta skulden på någon annan eller också tror hon inte att andra människor kan tänka själva. Jag tycker inte att HM behöver krypa till korset och dra tillbaka sin reklam. Jag förstår inte varför man hoppat på just denna reklam när det finns massor av annan reklam som kan ifrågasättas om ribban ska ligga på den nivån.
onsdag 9 maj 2012
Det börjar likna Grekland.
Politiker, likaväl på riksplanet som det kommunala planet, har tydligen fått för sig att i första hand se om sitt eget hus och inte inrikta sig på det uppdrag dom fått av väljarna.
Om vi börjar med kommunpolitikerna så behöver man bara gå till den egna kommunen för att se hur den egna ekonomin eller maktbegäret, som får komma i första hand.
Detta gäller Nora kommun i Örebro län. För drygt en månad sedan sprack samarbetet mellan de allianspartier som hade makten.För en månad sedan gick S, M och V samman för att styra kommunen fram till nästa val. Man har nu kommit överens om vilka som ska bli kommunalråd. Vad som bromsar är att två nämndsordföranden från det gamla styret vägrar att kliva av och lämna över till den nya majoriteten.
Man undrar hur många skattekronor detta kommer att kosta kommunen i slutändan. Hoppas vi får en riktig redovisning så att man vet vem som ska ställas till ansvar vid nästa val.
Nästa undran gäller riksplanet och dom generösa statsrådspensionerna. I dagens Expressen kan man läsa hur exempelvis förra statsrådet plockar ut tusenlappar i pension trots att hans bolag tjänar miljoner. Istället för att ta ut lön från sitt företag låter han skattebetalarna betala honom pension. Nuder är nu inte den ende politiker som gjort på detta sätt och säkert inte den siste.
Förtsättning lär följa.
Om vi börjar med kommunpolitikerna så behöver man bara gå till den egna kommunen för att se hur den egna ekonomin eller maktbegäret, som får komma i första hand.
Detta gäller Nora kommun i Örebro län. För drygt en månad sedan sprack samarbetet mellan de allianspartier som hade makten.För en månad sedan gick S, M och V samman för att styra kommunen fram till nästa val. Man har nu kommit överens om vilka som ska bli kommunalråd. Vad som bromsar är att två nämndsordföranden från det gamla styret vägrar att kliva av och lämna över till den nya majoriteten.
Man undrar hur många skattekronor detta kommer att kosta kommunen i slutändan. Hoppas vi får en riktig redovisning så att man vet vem som ska ställas till ansvar vid nästa val.
Nästa undran gäller riksplanet och dom generösa statsrådspensionerna. I dagens Expressen kan man läsa hur exempelvis förra statsrådet plockar ut tusenlappar i pension trots att hans bolag tjänar miljoner. Istället för att ta ut lön från sitt företag låter han skattebetalarna betala honom pension. Nuder är nu inte den ende politiker som gjort på detta sätt och säkert inte den siste.
Förtsättning lär följa.
tisdag 8 maj 2012
Död varg.
Tänk att en påträffad död varg i en sjö utanför Hällefors kan engagera så många människor. Jag har just läst ett stort antal, 35 stycken, kommentarer till en artikel i NA. I stort sett varenda insändare spekulerar i att vargen blivit förgiftad efter att ha ätit slaktrester från en närbelägen slaktplats. Man menar då att någon förgiftat slaktresterna för att ta död på vargarna. Naturligtvis får då jägarna skulden. Min undran är då om man verkligen tror att jägarna är så korkade att man lägger ut gift på det sättet och därmed riskerar att ens egen jakthund också förgiftas. Ett par av insändarskribenterna är faktiskt så vidsynta att man inser att även vargar, som andra djur, kan dö en naturlig död. De är nog klokt att vänta på den undersökning som ska göras vid SVA i Uppsala innan man dömer någon intressegrupp.
Sen att flera skribenter anser att polisen inte ska lägga några som helst resurser på ett sådant ärende är bara ren okunnighet från vederbörande. Den åsikten är så korkad att den inte ens ska bemötas.
Sen att flera skribenter anser att polisen inte ska lägga några som helst resurser på ett sådant ärende är bara ren okunnighet från vederbörande. Den åsikten är så korkad att den inte ens ska bemötas.
torsdag 19 april 2012
Snusförnuftigt, eller?
Så var det dags igen för EU-parlamentarikerna att ta itu med en av de sto0ra frågorna, att frörsöka få ett snusförbud i Sverige. Jag är själv inte snusare, men har varit för många år sedan, så jag pratar inte i egen sak.
Jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan nedlåta sig att hålla på med detta. Tala om att svälja mygg och sila elefanter. Varför kan man inte börja röra i röktobaken då också och försöka förbjuda den. De som röker utsätter ju inte bara sig själv utan även omgivningen för den giftiga röken. Även om man infört och inför ytterligare begränsningar så kommer vi icke rökare att utsättas för detta gissel i många situationer. Nästa sak man kan ta itu med efter snuset och röktobaken måste då bli alkoholen. Återstår kanske då bara lättöl att dricka till maten. Nä, jag begriper naturligtvis att detta inte är realistiskt eftersom så många är beroende av både röktobak och alkohol, De är lättare att förbjuda några enstaka svenskar att snusa.
Om ett snusförbud skulle komma har jag nästan lust frysa in ett antal snusdosor och sedan börja snusa själv eller gå på stan och dela ut dosorna till snussugna. Brott mot snuslagen eller vad det kan komma att rubriceras som.
Jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan nedlåta sig att hålla på med detta. Tala om att svälja mygg och sila elefanter. Varför kan man inte börja röra i röktobaken då också och försöka förbjuda den. De som röker utsätter ju inte bara sig själv utan även omgivningen för den giftiga röken. Även om man infört och inför ytterligare begränsningar så kommer vi icke rökare att utsättas för detta gissel i många situationer. Nästa sak man kan ta itu med efter snuset och röktobaken måste då bli alkoholen. Återstår kanske då bara lättöl att dricka till maten. Nä, jag begriper naturligtvis att detta inte är realistiskt eftersom så många är beroende av både röktobak och alkohol, De är lättare att förbjuda några enstaka svenskar att snusa.
Om ett snusförbud skulle komma har jag nästan lust frysa in ett antal snusdosor och sedan börja snusa själv eller gå på stan och dela ut dosorna till snussugna. Brott mot snuslagen eller vad det kan komma att rubriceras som.
torsdag 12 april 2012
Långsamma kvarnar
Rubriken syftar inte till några kvarnar som man använder till att mala mjöl, kaffe eller annat användbart för oss människor. I så fall skulle det nog bli brist på ett och annat. Nej detta gäller, i det här fallet, Länsstyrelsen i Örebro län.
Den 30 november 2010 skickade jag genom vår bostadsrättsförening in en överklagan på ett trafikärende gällande en gata vid vårt bostadsområde. Egentligen ett ganska enkelt ärende enligt mitt sätt att se det. När tiden rann iväg utan något besked från lsty ringde jag upp någon gång under sommaren 2011 och fick då beskedet att det nog skulle vara klart någon gång i augusti. Ingentig hördes emellertid.
Strax före påsk 2012 tog jag därför en telefonkontakt med lsty och fick då besked att handläggaren inte fanns på plats, men skulle återkomma efter helgen. När jag så den 11 april åter ringde fick jag beskedet att vederbörande var upptagen med möte hela daqen men skulle finnas på plats dagen därpå. Sagt och gjort bara att ringa igen. Nu fick jag äntligen prata med rätt handläggare. Jag la fram mitt ärende och han tyckte sig känna igen vad saken gällde. Nu kommer emellertid nästa problem. Han kommer inte in på sin dator och sitter hela tiden och klagar på hur trögt det är att koppla upp sig. Tydligen är det inte bara handläggarna som är tröga. Nu orkar jag inte längre lyssna på alla problem utan uppger namn och telefonnummer för att han ska kunna lämna besked senare. Vad senare innebär får framtiden utvisa. Ska vi tippa att april, maj och juni går och därpå blier det semestrar och därefter ska man försöka jobba ikapp och då kanske vi är framme i april 2013. Den som lever får se.
Jag lovar att återkomma med besked i min blogg så snart jag får veta något.
Den 30 november 2010 skickade jag genom vår bostadsrättsförening in en överklagan på ett trafikärende gällande en gata vid vårt bostadsområde. Egentligen ett ganska enkelt ärende enligt mitt sätt att se det. När tiden rann iväg utan något besked från lsty ringde jag upp någon gång under sommaren 2011 och fick då beskedet att det nog skulle vara klart någon gång i augusti. Ingentig hördes emellertid.
Strax före påsk 2012 tog jag därför en telefonkontakt med lsty och fick då besked att handläggaren inte fanns på plats, men skulle återkomma efter helgen. När jag så den 11 april åter ringde fick jag beskedet att vederbörande var upptagen med möte hela daqen men skulle finnas på plats dagen därpå. Sagt och gjort bara att ringa igen. Nu fick jag äntligen prata med rätt handläggare. Jag la fram mitt ärende och han tyckte sig känna igen vad saken gällde. Nu kommer emellertid nästa problem. Han kommer inte in på sin dator och sitter hela tiden och klagar på hur trögt det är att koppla upp sig. Tydligen är det inte bara handläggarna som är tröga. Nu orkar jag inte längre lyssna på alla problem utan uppger namn och telefonnummer för att han ska kunna lämna besked senare. Vad senare innebär får framtiden utvisa. Ska vi tippa att april, maj och juni går och därpå blier det semestrar och därefter ska man försöka jobba ikapp och då kanske vi är framme i april 2013. Den som lever får se.
Jag lovar att återkomma med besked i min blogg så snart jag får veta något.
tisdag 3 april 2012
Handel med ungdomar.
Så var det dags igen. Ytterligare ett exempel på hur man kan tjäna pengar på andra människor. Tidigare har vi sett hur man skott sig på äldre, jag tänker på Carema med flera vårdbolag, nu får vi se hur man kan bli kvartsmiljardär på barn och ungdomar. Socilademokraten Jan Emanuel Johansson tycker att han gjort en klassresa när han snålat in på omsorgen på de ungdomshem som han drivit och sedan kan sälja hela härligheten för en kvarts miljard. Inte bara de, om jag förstått det hela rätt så har man delat ut flera miljoner till aktieägarna.
De är inget fel på privat företagsamhet, men f-n vet om det är så bra när det går till på det här sättet. Något måste göras. Kanske det är så att de som har tillsynsansvaret tycker det är bekvämt att inte bry sig. De blir väl så att man måste tillskapa en myndighet som ska ha tillsyn över den som har tillsynsansvaret, o.s.v. De blir många arbetstillfällen.
De sista här var lite ironi, som alla förstår. Politikerna får nog slå näven i bordet och säga som en gammal kommunist sa: "Nån jävla ordning får det vara".
De är inget fel på privat företagsamhet, men f-n vet om det är så bra när det går till på det här sättet. Något måste göras. Kanske det är så att de som har tillsynsansvaret tycker det är bekvämt att inte bry sig. De blir väl så att man måste tillskapa en myndighet som ska ha tillsyn över den som har tillsynsansvaret, o.s.v. De blir många arbetstillfällen.
De sista här var lite ironi, som alla förstår. Politikerna får nog slå näven i bordet och säga som en gammal kommunist sa: "Nån jävla ordning får det vara".
måndag 2 april 2012
De var de de.
Den senaste veckan har vi, jag och Gunilla, vistats på en solig ö i Medelhavet, Mallorca. "Vi hade i alla fall tur med vädret", som någon filmtitel lyder. Veckan innan vi kom ner hade det regnat i två dagar och veckan efter såg ut att bli något sämre än vår vecka. Så var vädret avverkat.
Hotellet Sunprime, som vi bodde var utmärkt med stort rymligt rum och pentry. Maten däremot var inte helt enkelt och klart sämre än vad vi var vana med från Meloneras på Gran Canaria.
Vad gör man då på en ö som inte är öde. Man kan säkert göra mycket mer saker än vi gjorde, men vi hyrde cyklar i två dagar och cyklade bl.a. in till Palma. Nästa dag cyklade vi åt andra hållet, d.v.s. österut och mera ut på landsbygd. Andra dagar promenerade vi och tog även några solstunder.
Apropå cykelturer så verkar ön vara ett riktigt cykelparadis för tävlingscyklister. Hundratals kanske tusentals tävlingscyklister susar fram på vägarna. Mest norrmän, svenskar och tyskar. Jag läste en norgehistoria och fick nästan lust att dra den för norrmännen. "De var så att det var några norrmän som skulle mäta hur hög en flaggstång var. Sagt och gjort, man började med att ställa sig på varann, alla visste hur långa man var. En svensk kom förbi och föreslog att man istället skulle lägga ner flaggstången. Då sa en av norrmännen att det var inte längden man skulle måta utan höjden, så de går ju inte." Ha, ha.
Lite om ekonomin i Spanien måste man nämna när man ser hur det går till. Vissa restauranger verkar syssla med "svart ekonomi". När man ska betala så kommer servitören fram, räknar ut på en papperslapp och visar vad det kostar. När man sen betalar åker pengarna direkt ner i den "svarta fickan" och vips så blir det inga skatteintäkter för den spanska staten. Då förstår man att det inte går att hålla ordning på ekonomin i ett sådant land. Man blir faktiskt förb----- och har ingen lust att vara med och betala några stödpaket till sådana länder. Tro nu inte att detta bara förekommer inom restaurangbranschen, nej, vi var inne på ett Supermarket och handlade. Kassörskan slog ordentligt in det vi handlade, Men något kvitto var det inte fråga om. Hon tittade bara oförstående. Då kan man fundera om den kassan var kopplad till något kassa-
register, eller om det bara var en pipeline på sidan om.
Vi pratade med svensk hotellpersonal, som bodde på Mallorca, dom menade att så här är det och dessutom korruption som är mycket utbredd i hela samhällsapparaten.
När vi på natten mot den 1 april kom hem till Sverige och Arlanda låg ett tunt snötäcke och temperaturen var minus 7 grader. Burr. De var bara att sätta sig i bilen vid midnatt och köra hem till Nora dit vi kom klockan 03.00. Nu är det slut. Vi ses.
Hotellet Sunprime, som vi bodde var utmärkt med stort rymligt rum och pentry. Maten däremot var inte helt enkelt och klart sämre än vad vi var vana med från Meloneras på Gran Canaria.
Vad gör man då på en ö som inte är öde. Man kan säkert göra mycket mer saker än vi gjorde, men vi hyrde cyklar i två dagar och cyklade bl.a. in till Palma. Nästa dag cyklade vi åt andra hållet, d.v.s. österut och mera ut på landsbygd. Andra dagar promenerade vi och tog även några solstunder.
Apropå cykelturer så verkar ön vara ett riktigt cykelparadis för tävlingscyklister. Hundratals kanske tusentals tävlingscyklister susar fram på vägarna. Mest norrmän, svenskar och tyskar. Jag läste en norgehistoria och fick nästan lust att dra den för norrmännen. "De var så att det var några norrmän som skulle mäta hur hög en flaggstång var. Sagt och gjort, man började med att ställa sig på varann, alla visste hur långa man var. En svensk kom förbi och föreslog att man istället skulle lägga ner flaggstången. Då sa en av norrmännen att det var inte längden man skulle måta utan höjden, så de går ju inte." Ha, ha.
Lite om ekonomin i Spanien måste man nämna när man ser hur det går till. Vissa restauranger verkar syssla med "svart ekonomi". När man ska betala så kommer servitören fram, räknar ut på en papperslapp och visar vad det kostar. När man sen betalar åker pengarna direkt ner i den "svarta fickan" och vips så blir det inga skatteintäkter för den spanska staten. Då förstår man att det inte går att hålla ordning på ekonomin i ett sådant land. Man blir faktiskt förb----- och har ingen lust att vara med och betala några stödpaket till sådana länder. Tro nu inte att detta bara förekommer inom restaurangbranschen, nej, vi var inne på ett Supermarket och handlade. Kassörskan slog ordentligt in det vi handlade, Men något kvitto var det inte fråga om. Hon tittade bara oförstående. Då kan man fundera om den kassan var kopplad till något kassa-
register, eller om det bara var en pipeline på sidan om.
Vi pratade med svensk hotellpersonal, som bodde på Mallorca, dom menade att så här är det och dessutom korruption som är mycket utbredd i hela samhällsapparaten.
När vi på natten mot den 1 april kom hem till Sverige och Arlanda låg ett tunt snötäcke och temperaturen var minus 7 grader. Burr. De var bara att sätta sig i bilen vid midnatt och köra hem till Nora dit vi kom klockan 03.00. Nu är det slut. Vi ses.
torsdag 22 mars 2012
Från snö till värme.
Denna vecka började i snöns tecken och kommer att sluta med, förhoppnings-
vis, sommarvärme eller nära på.
Som man kan förstå kommer det att röra sig om ganska stora förflyttningar. Jag började med att på måndag åka bil till Luleå. Därifrån buss till Piteå och sedan bil till Öjebyn. Då var det måndag eftermiddag. Tisdag morgon vid 04.30 påbörjades ytterligare en bilresa på så där 95 mil och kl 16.00 var vi framme i Nora. Vi de var förutom mig själv, Britta, PO och hunden Kelly.
Onsdag åkte vi till Örebro med Britta och PO, som skulle åka till Åbo på en dygnskryssning. Vi körde också tillbaka Kelly till sin matte, Karin. Innan vi lämnade Åboresenärerna vid bussen var vi till Fikarummet och åt sallad och bakad potatis. Gott. Därefter blev det en stadspromenad och sedan till Fredsgatan, där vi parkerade. Sedan en sväng in på Myrorna och en fika på Lucullus. Nu var det dags att kliva på bussen till terminalen. Själva åkte vi hem till Nora.
Idag torsdag, blir det tvätt och byte till sommardäck på bilen. I kväll ska kryssarna hämtas vid bussen. Fredag blir det också en resa till Örebro för att uppvakta Elin, som fyller 25 den 25:e. Lördag bil till Arlanda för vidare färd till Mallorca. De är där som förhoppningsvis vi kan möta sommaren. Visserligen har vi varmt, med ca 15 grader här hemma, men lite varmare kan man hoppas på där nere. Puh, en ganska händelserik vecka. Tur att man kan ta en semestervecka på annan ort.
Om någon som läser detta tror att det är tomt här hemma under veckan vi är borta så är det inte på det sättet. Tessa finns hemma med hundvaktarna Britta och PO.
vis, sommarvärme eller nära på.
Som man kan förstå kommer det att röra sig om ganska stora förflyttningar. Jag började med att på måndag åka bil till Luleå. Därifrån buss till Piteå och sedan bil till Öjebyn. Då var det måndag eftermiddag. Tisdag morgon vid 04.30 påbörjades ytterligare en bilresa på så där 95 mil och kl 16.00 var vi framme i Nora. Vi de var förutom mig själv, Britta, PO och hunden Kelly.
Onsdag åkte vi till Örebro med Britta och PO, som skulle åka till Åbo på en dygnskryssning. Vi körde också tillbaka Kelly till sin matte, Karin. Innan vi lämnade Åboresenärerna vid bussen var vi till Fikarummet och åt sallad och bakad potatis. Gott. Därefter blev det en stadspromenad och sedan till Fredsgatan, där vi parkerade. Sedan en sväng in på Myrorna och en fika på Lucullus. Nu var det dags att kliva på bussen till terminalen. Själva åkte vi hem till Nora.
Idag torsdag, blir det tvätt och byte till sommardäck på bilen. I kväll ska kryssarna hämtas vid bussen. Fredag blir det också en resa till Örebro för att uppvakta Elin, som fyller 25 den 25:e. Lördag bil till Arlanda för vidare färd till Mallorca. De är där som förhoppningsvis vi kan möta sommaren. Visserligen har vi varmt, med ca 15 grader här hemma, men lite varmare kan man hoppas på där nere. Puh, en ganska händelserik vecka. Tur att man kan ta en semestervecka på annan ort.
Om någon som läser detta tror att det är tomt här hemma under veckan vi är borta så är det inte på det sättet. Tessa finns hemma med hundvaktarna Britta och PO.
lördag 17 mars 2012
Festen är över.
Så var festen jag åkte hit för avverkad. Dagen efter känns bra trots lite öl och vindrickande. Faktiskt en mycket trevlig fest med ett 60-tal deltagare, mest pensionerade arbetskamrater. De flesta pigga och krya trots ganska hög ålder. Många hade faktiskt passerat 80-årsstrecket och de absolut flesta över 65. Eftersom jag inte jobbat i distriktet sedan årsskiftet 1983-84 så var det nog alla jag träffat någon gång sedan dess. Många dock inte de senaste 20 åren.
Ja va gjorde vid då. Festen började med en fördring och en halvtimmes mingel innan det var dags att sätta sig till bords. Maten, som bestod av fläskfilè, wokade grönsaker, potatisgratäng och en utsökt sås. Allt mycket gott. Till efterrätt var det en tårtbit och kaffe. Efter middagen blev det naturligtvis en hel del prat om gamla tider och vad man sysslar med i dag efter pensioneringen. Det bjöds också på sång och musik av en tjej, som jag inte kommer ihåg namnet på. Jag vet att hon varit med i körslaget med Brolle. Även Anders Norman, en av tre festfixare, drog en låt. Anders deltog för övrigt också i körslaget.
I morse när jag vaknade klockan 06.00, pigg och nykter, föll ett lätt snöfall. Nu när detta skrivs, mitt på dagen, skiner solen
Pontus sitter och trampar på sin motionscykel just nu och därefter ämnar vi åka till Unbyn och kanske sedan åka ut på stan och äta lördagmiddag.
I morgon söndag finns inget särskilt på schemat utan dan får bli som den blir. Sedan på måndag blir det till att packa för att på eftermiddagen åka med Pontus till Luleå och därifrån ta en buss till Piteå för vidare färd till Öjebyn. Vi räknar sedan med att åka därifrån vid 5-tiden på tisdag morgon för färd mot Nora. Jag åker då med Britta och PO. Även Kelly finns med och ska återbördas till matte i Örebro.
Ja va gjorde vid då. Festen började med en fördring och en halvtimmes mingel innan det var dags att sätta sig till bords. Maten, som bestod av fläskfilè, wokade grönsaker, potatisgratäng och en utsökt sås. Allt mycket gott. Till efterrätt var det en tårtbit och kaffe. Efter middagen blev det naturligtvis en hel del prat om gamla tider och vad man sysslar med i dag efter pensioneringen. Det bjöds också på sång och musik av en tjej, som jag inte kommer ihåg namnet på. Jag vet att hon varit med i körslaget med Brolle. Även Anders Norman, en av tre festfixare, drog en låt. Anders deltog för övrigt också i körslaget.
I morse när jag vaknade klockan 06.00, pigg och nykter, föll ett lätt snöfall. Nu när detta skrivs, mitt på dagen, skiner solen
Pontus sitter och trampar på sin motionscykel just nu och därefter ämnar vi åka till Unbyn och kanske sedan åka ut på stan och äta lördagmiddag.
I morgon söndag finns inget särskilt på schemat utan dan får bli som den blir. Sedan på måndag blir det till att packa för att på eftermiddagen åka med Pontus till Luleå och därifrån ta en buss till Piteå för vidare färd till Öjebyn. Vi räknar sedan med att åka därifrån vid 5-tiden på tisdag morgon för färd mot Nora. Jag åker då med Britta och PO. Även Kelly finns med och ska återbördas till matte i Örebro.
torsdag 15 mars 2012
Snö så långt man kan se
Jag kom hit upp till Boden igår onsdag med tåg och hämtades av Pontus på Boden C. Tåget var en timme försenat. De kunde man stå ut med. Tågresan var för övrigt ganska bra, med inte så mycket folk. Jag hade en tvåstolsplats för mig själv.
Ja, nu är det bara att ladda för festen imorgon och se vad den kommer att ge. Vissa f.d. kolleger har man kanske inte sett på 20-30 år och dom har säkert förändrats en del. "Själv ser man ju likadan ut, tror man". Jag får väl skriva några rader efter festen och berätta lite. De kanske inte är intressant för någon annan, men jag kan ju ha det själv som en minnesanteckning om man någon gång ska skriva memoarer. Nä, jag skojar bara.
Angående rubriken så kan jag nämna att det var länge sedan jag såg så mycket snö. När man sitter inne här hos Pontus så är snönivån upp på halva fönstret eftersom det också rasat från taket. Plogkarmarna i området är en och en halv till två meter höga. Detta trots att det varit en del töväder på sistonen och därmed slagit ihop snön. Lite skillnad mot i Nora där det inte finns ett snökorn och tulpanlökarna börjat titta upp. Snödropparna har också visat sig.
Tack för denna gång.
Ja, nu är det bara att ladda för festen imorgon och se vad den kommer att ge. Vissa f.d. kolleger har man kanske inte sett på 20-30 år och dom har säkert förändrats en del. "Själv ser man ju likadan ut, tror man". Jag får väl skriva några rader efter festen och berätta lite. De kanske inte är intressant för någon annan, men jag kan ju ha det själv som en minnesanteckning om man någon gång ska skriva memoarer. Nä, jag skojar bara.
Angående rubriken så kan jag nämna att det var länge sedan jag såg så mycket snö. När man sitter inne här hos Pontus så är snönivån upp på halva fönstret eftersom det också rasat från taket. Plogkarmarna i området är en och en halv till två meter höga. Detta trots att det varit en del töväder på sistonen och därmed slagit ihop snön. Lite skillnad mot i Nora där det inte finns ett snökorn och tulpanlökarna börjat titta upp. Snödropparna har också visat sig.
Tack för denna gång.
måndag 12 mars 2012
Spritproblem
Inför den kommande resan till Mallorca har vi fått oss tillsänd en katalog för att göra tax-freebeställningar.
När man då kommer till att beställa spritdrycker uppkommer lite oklarheter, som jag ser det. Tax-free betyder, om inte jag är helt fel ute, ingen skatt. De i sin tur betyder då att jag måste betala skatt på den alkohol som jag ska föra in. De står visserligen i katalogen att jag från annat EU-land får föra in 10 liter starksprit och sedan en massa öl och vin. Men då är det inte tax-free. Om jag kommer från annat land, alltså utanför EU, får jag medföra 1 liter starksprit. Tidigare har det ju varit på det viset att man bara fått införa 1 liter starksprit när man handlar tax-free.
Så vad gör man när det hela verkar så luddigt. Man vill ju göra rätt. Ja, då ringer man tullverket. När jag då lägger fram min fråga leder de till att tulltjänstemannen blir tvungen att konsultera en kollega och inte då heller kan jag vara helt säker på att det blev ett korrekt och entydigt svar. De är nämligen på det viset att om skatt inte är erlagd för den sprit man köper så är man skyldig att erlägga denna skatt från första centilitern. Va klok man blev på detta. Eftersom det i katalogen står tax-free så måste det väl betyda skattefritt, eller kanske det betyder att kunden inte behöver betala skatt. De måste jag ta reda på.
Jag ringer kundtjänst på SAS/tax-free. Där får jag veta att det som säljs som tax-free är beskattat redan när kunden får sin vara i handen. Så löstes detta spritproblem. Tänk vad man får lära sig. Och tänk va bra det är med EU, även i detta sammanhang.
När man då kommer till att beställa spritdrycker uppkommer lite oklarheter, som jag ser det. Tax-free betyder, om inte jag är helt fel ute, ingen skatt. De i sin tur betyder då att jag måste betala skatt på den alkohol som jag ska föra in. De står visserligen i katalogen att jag från annat EU-land får föra in 10 liter starksprit och sedan en massa öl och vin. Men då är det inte tax-free. Om jag kommer från annat land, alltså utanför EU, får jag medföra 1 liter starksprit. Tidigare har det ju varit på det viset att man bara fått införa 1 liter starksprit när man handlar tax-free.
Så vad gör man när det hela verkar så luddigt. Man vill ju göra rätt. Ja, då ringer man tullverket. När jag då lägger fram min fråga leder de till att tulltjänstemannen blir tvungen att konsultera en kollega och inte då heller kan jag vara helt säker på att det blev ett korrekt och entydigt svar. De är nämligen på det viset att om skatt inte är erlagd för den sprit man köper så är man skyldig att erlägga denna skatt från första centilitern. Va klok man blev på detta. Eftersom det i katalogen står tax-free så måste det väl betyda skattefritt, eller kanske det betyder att kunden inte behöver betala skatt. De måste jag ta reda på.
Jag ringer kundtjänst på SAS/tax-free. Där får jag veta att det som säljs som tax-free är beskattat redan när kunden får sin vara i handen. Så löstes detta spritproblem. Tänk vad man får lära sig. Och tänk va bra det är med EU, även i detta sammanhang.
fredag 9 mars 2012
Lugna veckan
Personligen har jag haft en lugn vecka. Lite förberedelser för resan norrut. Till veckan kommer jag att ta tåget norrut för den träff, som jag tidigare nämnt om. Nämligen med arbetskamrater i Boden sedan 60-70 och början på 80-talet. De ska bli trevligt.
Sen har jag varit ganska flitig med träning och motion under veckan. Förutom de dagliga hundpromenaderna så har jag besökt gymmet tre gånger denna vecka.
En sak som man inte kan undgå och som har varit en följetong under de senaste månaderna är kommunal-
politikernas lekstuga i Nora. Nu har Norapartiet sparkats ut från maktens korridorer. Sedan tidigare har KD lämnat skutan. Nu räknar M, C, Fp och MP med att kunna styra kommunen vidare i minoritet. Hur nu detta ska gå. Man trodde ju faktiskt att Norapartiet skulle vara bra för Nora. Men vad man bedrog sig. Tack och lov att man inte röstade på de partiet eftersom det visade sig att man inte var vuxen uppgiften.
Sen har jag varit ganska flitig med träning och motion under veckan. Förutom de dagliga hundpromenaderna så har jag besökt gymmet tre gånger denna vecka.
En sak som man inte kan undgå och som har varit en följetong under de senaste månaderna är kommunal-
politikernas lekstuga i Nora. Nu har Norapartiet sparkats ut från maktens korridorer. Sedan tidigare har KD lämnat skutan. Nu räknar M, C, Fp och MP med att kunna styra kommunen vidare i minoritet. Hur nu detta ska gå. Man trodde ju faktiskt att Norapartiet skulle vara bra för Nora. Men vad man bedrog sig. Tack och lov att man inte röstade på de partiet eftersom det visade sig att man inte var vuxen uppgiften.
måndag 5 mars 2012
Kommunfullmäktigemöte
Igår kväll besökte jag kommunfullmäktigemöte i Nora för första gången. Efter det politiska kaos som varit rådande och kanske fortsätter i Nora tyckte jag att det kunde vara intressant med ett besök. Jag måste säga att om det politiska läget har varit något oklart så blev de inte mycket klarare med detta besök. Jag tror att man måste närvara vid ytterligare något möte för att kunna bilda sig en korrekt uppfattning. Den första känslan är väl att det nybildade Norapartiet går ganska kompromisslöst fram. På gott eller ont får väl framtiden utvisa. Ibland får man känslan att dom uppfattas, som någonting som katten har släpat in. Den som lever får se.
Nu stannade jag bara kvar till kl. åtta eftersom jag tyckte det var intressantare med fotboll. Sverige mot Kroatien, genrep inför Em ville jag inte missa. Tur var väl de eftersom Sverige gjorde en alldeles briljant match. Faktiskt en av de mer underhållande matcherna på länge jag sett Sverige spela.
När man läser detta inlägg kan man tro att fullmäktige hade sammanträde en söndag kväll. Så är inte fallet. I går kväll ska vara onsdagen den 29 februari och inget annat. Det blev fel genom att inlägget inte publicer-
ades direkt. Så var det med detta,
Nu stannade jag bara kvar till kl. åtta eftersom jag tyckte det var intressantare med fotboll. Sverige mot Kroatien, genrep inför Em ville jag inte missa. Tur var väl de eftersom Sverige gjorde en alldeles briljant match. Faktiskt en av de mer underhållande matcherna på länge jag sett Sverige spela.
När man läser detta inlägg kan man tro att fullmäktige hade sammanträde en söndag kväll. Så är inte fallet. I går kväll ska vara onsdagen den 29 februari och inget annat. Det blev fel genom att inlägget inte publicer-
ades direkt. Så var det med detta,
Ytterligare en utmaning
Vad har jag gjort för ont? För en tid sedan skrev jag och berättade om att jag utmanats att åka cykelvasan. Nu har det hänt igen. I helgen fick jag en utmaning att åka Vasaloppet på skidor av en 20-årig yngling vid namn August. Till saken hör att han vill vänta två år för att hinna "lära" sig åka skidor. Sen hoppas han väl att åldern ska ta ut sin rätt för min del och därmed inte behöva känna nesan att ta stryk. Vi får väl se.
Idag har jag, som vanligt när det är måndag, varit till NVC och gymtränat. Så passa er grabbar. Jag har börjat anpassa träningen både för cykel och skidor. Apropå cykel så åkte jag cykel till vårdcentralen och när jag kom ut därifrån och hoppade på cykeln så visade det sig att det var punktering på bakdäcket. Vad gör man då? Leder cykeln hem och lagar punkteringen. Nä, tänkte jag inte den här gången. Jag gick till cykelhandlaren i Nora. Lämnade in cykeln och bad att man skulle byta däck och slang till ett pris av 420 kronor. Snart lika dyrt som att byta ett bildäck, men, "de var de värt". Under tiden kunde jag avnjuta ett fika mittemot.
Tänk vad många saker jag hann med under förmiddagen. Jag var också in på polisstationen och pratade om den skadegörelse vi hade på våran parkering i helgen. Jag fick då veta att det förekommit flera skadegörel-
ser och bilstölder i Nora under helgen. "Taggen" 2C, som var ritat på bilarna på vår parkering finns en ägare till. Han är också dömd i Örebro. Man har dock uppfattningen att det är någon gruppering som använder sig av den "taggen". De kan också ibland vara så att någon "stjäl" 2C för att ställa till det för de som äger den.
Idag har jag, som vanligt när det är måndag, varit till NVC och gymtränat. Så passa er grabbar. Jag har börjat anpassa träningen både för cykel och skidor. Apropå cykel så åkte jag cykel till vårdcentralen och när jag kom ut därifrån och hoppade på cykeln så visade det sig att det var punktering på bakdäcket. Vad gör man då? Leder cykeln hem och lagar punkteringen. Nä, tänkte jag inte den här gången. Jag gick till cykelhandlaren i Nora. Lämnade in cykeln och bad att man skulle byta däck och slang till ett pris av 420 kronor. Snart lika dyrt som att byta ett bildäck, men, "de var de värt". Under tiden kunde jag avnjuta ett fika mittemot.
Tänk vad många saker jag hann med under förmiddagen. Jag var också in på polisstationen och pratade om den skadegörelse vi hade på våran parkering i helgen. Jag fick då veta att det förekommit flera skadegörel-
ser och bilstölder i Nora under helgen. "Taggen" 2C, som var ritat på bilarna på vår parkering finns en ägare till. Han är också dömd i Örebro. Man har dock uppfattningen att det är någon gruppering som använder sig av den "taggen". De kan också ibland vara så att någon "stjäl" 2C för att ställa till det för de som äger den.
torsdag 23 februari 2012
Snusmumrik
Som rubriken antyder handlar detta inlägg om snus. I morse upptäckte Gunilla något konstigt på vardagsrumsfönstret. När vi tittade lite närmare kunde vi konstatera att någon lyckats med att kleta fast två portioner påssnus på yttersidan av fönstret. Jag vet inte säkert när snusen kan ha kommit dit, men jag vet att jag igår kväll såg något på fönstret. Jag trodde då att det var någon spegling från en blomma på insidan. Snusbussarna satt fast på varandra. Ja, vad är det för konstigt med de då annat än att det är ett snus(kigt) tilltag. Jo, det är nämligen så att från markplanet och upp till där snusbussen satt är det 3,5 meter. Då kan man fundera hur snusen kan ha hamnat där. Snuspåsarna torde ha haft en god vidhäftningsförmåga eftersom det igår kväll och under natten rengnade och blåste mot fönstret.
Jag har faktiskt funderingar på att gå och köpa en snusdosa för första gången på flera år och sedan testa att blöta upp två portionspåsar och försöka kasta fast dom på fönstret. Vi får väl se. Nä, nu får det vara slut på snusprat. Jag får väl återkomma i ärendet om jag gjort testen.
Jag har faktiskt funderingar på att gå och köpa en snusdosa för första gången på flera år och sedan testa att blöta upp två portionspåsar och försöka kasta fast dom på fönstret. Vi får väl se. Nä, nu får det vara slut på snusprat. Jag får väl återkomma i ärendet om jag gjort testen.
tisdag 21 februari 2012
Dags igen.
Efter några dagars uppehåll i bloggandet så är det kanske dags igen, därav den något udda rubriken. Sedan senast har vi förflyttat oss 100 mil. Vi åkte nämligen från Unbyn igår strax före 04.00 på morgonen och kom till Nora strax efter 19.00. Då hade vi också gjort en anhalt i Mossgruvan där vi hälsade på bekanta. Vi hade bra väglag hela vägen och bra väder, förutom de sista milen från Kopparberg då det blötsnöade en del.
Idag har jag gått skogspromenad med hundar och sedan har jag gjort en del innejobb. Har beställt tågbiljett till Boden för att åka på en fest på polishuset. Jag har även betalt in festavgiften. De ska säkert bli trevligt att få träffa flera av de kollegor som man arbetat med under åren. Innan jag beställde tågbiljetten ringde jag till Sixten, nämner inget efternamn, och tänkte att vi skulle göra sällskap norrut. Han backade emellertid ur. Han kanske börjar bli lite gammal och inte orkar. Hoppas att du läser detta Sixten. Vi hörs, eller du kanske skaffar dig en blogg så du kan ge igen.
En helt annan sak. Idag hörde jag ett inslag på morgonnyheterna där en polis från Hallsberg uttalade sig om höjden i taket inom polisen när det gäller intern kritik. Han menade att man kan bli förbigången om man i vissa lägen kommer med avvikande uppfattningar i vissa frågor. Efter mer än 40 år i yrket kan jag hålla med honom att det förekommit att, i övrigt mycket dugliga, poliser fått stå tillbaka om man framfört kritik. De har ofta sagts att den som har brun tunga lyckats få tjänster, som kanske någon annan varit mer lämpad för. D.v.s, slicka uppåt och slå neråt. Den här problematiken kommer säkerligen att tas upp av Leif GW Persson i kvällens program av "Veckans brott". Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma i denna blogg.
Idag har jag gått skogspromenad med hundar och sedan har jag gjort en del innejobb. Har beställt tågbiljett till Boden för att åka på en fest på polishuset. Jag har även betalt in festavgiften. De ska säkert bli trevligt att få träffa flera av de kollegor som man arbetat med under åren. Innan jag beställde tågbiljetten ringde jag till Sixten, nämner inget efternamn, och tänkte att vi skulle göra sällskap norrut. Han backade emellertid ur. Han kanske börjar bli lite gammal och inte orkar. Hoppas att du läser detta Sixten. Vi hörs, eller du kanske skaffar dig en blogg så du kan ge igen.
En helt annan sak. Idag hörde jag ett inslag på morgonnyheterna där en polis från Hallsberg uttalade sig om höjden i taket inom polisen när det gäller intern kritik. Han menade att man kan bli förbigången om man i vissa lägen kommer med avvikande uppfattningar i vissa frågor. Efter mer än 40 år i yrket kan jag hålla med honom att det förekommit att, i övrigt mycket dugliga, poliser fått stå tillbaka om man framfört kritik. De har ofta sagts att den som har brun tunga lyckats få tjänster, som kanske någon annan varit mer lämpad för. D.v.s, slicka uppåt och slå neråt. Den här problematiken kommer säkerligen att tas upp av Leif GW Persson i kvällens program av "Veckans brott". Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma i denna blogg.
lördag 18 februari 2012
Sparkåkning
Idag har vi tagit en sparktur på cirka 1 mil. Den första sparkturen för min del på säkert 5-6 år. Blåsigt med snödrev över slätterna men skönt i skogen, Hundarna, Tessa och Amy, var med och främst Amy imponerade genom att springa nästan hela vägen.
Ikväll åker vi till Kent och Vivi på middag. I morgon är vi bjudna på middag till Göran och Inga-Lill och därefter på måndag morgon räknar vi med att påbörja hemresan.
Ikväll åker vi till Kent och Vivi på middag. I morgon är vi bjudna på middag till Göran och Inga-Lill och därefter på måndag morgon räknar vi med att påbörja hemresan.
fredag 17 februari 2012
Boden
Idag blev det en resa in till Boden. Jag åkte ut till Pontus till en början medan Gunilla gick på stan och gjorde en del inköp. Därefter sågs vi på Opalen. Handlade sedan lite mat på Coop.
Innan vi åkte hem satte vi ett ljus på graven och hälsade också på hos min moster Rut. Där var också min kusin Ann-Helen och hennes son Ricky.
Om man ska prata om vädret idag så var det ganska kallt, omkrin 20 grader, på morgonen. Så småningom steg temperaturen till ca 10 grader med solsken. Riktigt grann solnedgång.
Just de. Jag höll på att glömma dagens nyhet. I morse ringde min syster Vivi och berättade att hon blivit mormor igen. Josefin hade fött ytterligare en flicka. Så nu är min syster farmor till två flickor och även mormor till två flickor.
Vi ses.
Innan vi åkte hem satte vi ett ljus på graven och hälsade också på hos min moster Rut. Där var också min kusin Ann-Helen och hennes son Ricky.
Om man ska prata om vädret idag så var det ganska kallt, omkrin 20 grader, på morgonen. Så småningom steg temperaturen till ca 10 grader med solsken. Riktigt grann solnedgång.
Just de. Jag höll på att glömma dagens nyhet. I morse ringde min syster Vivi och berättade att hon blivit mormor igen. Josefin hade fött ytterligare en flicka. Så nu är min syster farmor till två flickor och även mormor till två flickor.
Vi ses.
tisdag 14 februari 2012
Snö,snö och åter snö.
Sen vi kom upp i fredags kväll har det snöat natten mot lördag, natten mot måndag och nu ska det också snöa i natt. Alltså natten mot tisdag. Annars är det ganska bra med relativt växlande temperatur, från någon minusgrad till minus 20 grader. Ibland skiner också solen.
Igår gick vi en promenad på nästan 2 timmar efter skogsbilvägen. Idag blev det en del snöskottning och kortare promenad. Vi gjorde också en resa in till Boden där vi åt lunch på Kinarestaurang tillsammans med Pontus. Maten var väl sådär.
Nu är det bara samla sig för ytterligare snöskottning i morgon. Troligen blir det då också takskottning på loge och lagård.
Igår gick vi en promenad på nästan 2 timmar efter skogsbilvägen. Idag blev det en del snöskottning och kortare promenad. Vi gjorde också en resa in till Boden där vi åt lunch på Kinarestaurang tillsammans med Pontus. Maten var väl sådär.
Nu är det bara samla sig för ytterligare snöskottning i morgon. Troligen blir det då också takskottning på loge och lagård.
lördag 11 februari 2012
Mot norr
Igår morse, alltså fredag den 10 feb. kl. 05.00, påbörjade vi resan norrut. Förutom jag och Gunilla så hade vi tre hundar med oss i bilen, två stora och en liten. Så småningom, vid 18-tiden anlände vi till Öjebyn. Där blev vi först och främst bjudna på en utsökt middag hos min syster och svåger. Där lämnade vi av en av de stora hundarna, Kelly, som man hade bett om att få ha i någon vecka. Gissa om hon kände sig välkommen. Efter middagen åkte vi vidare till Unbyn och kände oss då ganska trötta efter så många timmar i bilen. Vaknade på lördag morgon med huvudvärk efter att ha sovit hårt, men de rättade till sig så småningon. Nu är allt bara bra igen.
Idag åkte vi in till Boden och gjorde en del inköp. Hälsade på hos Kent och Vivi, drack en kopp kaffe och surrade lite.
Sedan blev det en promenad med stor och liten hund till Lillberget och på detta slappning. Nu ska jag inte berätta mer. Vi ses.
P.S Jag glömde att nämna lite om snö- och väderläget. Idag lördag är det runt noll grader och mellan 70-80 cm snö. En lös fin snö som Tessa gärna hoppar och gräver i. D.S.
Idag åkte vi in till Boden och gjorde en del inköp. Hälsade på hos Kent och Vivi, drack en kopp kaffe och surrade lite.
Sedan blev det en promenad med stor och liten hund till Lillberget och på detta slappning. Nu ska jag inte berätta mer. Vi ses.
P.S Jag glömde att nämna lite om snö- och väderläget. Idag lördag är det runt noll grader och mellan 70-80 cm snö. En lös fin snö som Tessa gärna hoppar och gräver i. D.S.
torsdag 9 februari 2012
Potatiskokning
Återkommer till ämnet då jag inte fått någon reaktion. Hoppas att vederbörande inte missuppfattade det hela. Jag menade det hela som ett skämt då jag vet att ungdomar mest kokar pasta, ris etc. Att jag skrev och undrade över vad maten i övrigt skulle bli, var också ett skämt. Jag vet nämligen att den här personen tycker om mat och därför har färdigheter inom området.
Jag tror också att hon själv spetsade till det hela och att hon visst kan koka potatis.
Jag tror också att hon själv spetsade till det hela och att hon visst kan koka potatis.
söndag 5 februari 2012
Melodifestivalen
Så har man då genomlidit ytterligare en melodifestivaltävling (deltävling). Ja, hela programmet var väl inte skit. Pausdelarna och ett par låtar gick väl an, men i övrigt fanns inte mycket att skryta med. Tävlingen började med en katastrof när någon som kallade sig för "Sean Banan" for omkring och apade sig. Bara hans uppträdande innan framförandet och i greenroom med att peta sig i näsan och försöka få ut snorkusar. Fy f-n. Och till på köpet får en sådan gå vidare till andra chansen. Vad vill svenska folket egentligen ha för underhållning? Har vi sjunkit så lågt? Nej, någon jävla ordning får de vara med vad vi ska behöva titta på i svensk TV och som vi dessutom betalar dyra licenspengar för.
Torsten Flink, som också gick till andra chansen, tycker jag alltid är lika beklämmande att se. Men de ska väl sticka ut för att folk ska ta till sig saker. Sen hur det sticker ut verkar inte spela någon roll alls.
De två som gick direkt till finalen var väl helt okej. Även programledarna tycker jag kan få godkänt.
Torsten Flink, som också gick till andra chansen, tycker jag alltid är lika beklämmande att se. Men de ska väl sticka ut för att folk ska ta till sig saker. Sen hur det sticker ut verkar inte spela någon roll alls.
De två som gick direkt till finalen var väl helt okej. Även programledarna tycker jag kan få godkänt.
fredag 3 februari 2012
Läst en annans blogg.
I morse läste jag en blogg. Tänk vad man kan få veta om andras färdigheter och även brister om man läser deras bloggar. Den här bloggaren, som jag nu läste, hade stora bekymmer när det gällde att koka potatis. Hon, för det var en hon, skulle bjuda sina bröder på mat. Undrar vad det blev för mat när värdinnan inte ens kunde koka potatis. Jag ska fråga hennes bröder när jag träffar dom. Jag känner både bloggaren och bröderna.
I övrigt har veckan varit lugn med promenader och två gymbesök. Lite vinter-
temperaturer blev det också. Nåja, som mest 10-12 grader, lite solsken och däremellan lite fjunig snö.
I övrigt har veckan varit lugn med promenader och två gymbesök. Lite vinter-
temperaturer blev det också. Nåja, som mest 10-12 grader, lite solsken och däremellan lite fjunig snö.
torsdag 26 januari 2012
Ang. Gustavs grabb.
Jag har för någon vecka sedan läst GW Perssons bok där han berättar om den klassresa han gjort. Faktiskt en ganska intressant bok på många sätt. Där förstår man hur smal vägen kan vara när man växer upp. GW var av allt att döma en ganska smart unge. Han var trots detta ganska nära att halka in på en kriminell bana. Han beskriver i boken hur han som ung ägnade sig åt att sälja smuggel-
sprit m.m. Han hade själv under perioder vissa problem med alkoholen.
Jag tycker han är en ganska skön person. Han säger verkligen vad han tycker. Senaste "veckans brott" tog han upp en del intressanta saker när det gäller polisens sätt att arbeta, eller rättare sagt, att inte arbeta. Jag är i mångt och mycket beredd att hålla med. Under mina 40 år i yrket har jag sett så många kollegor som stämmer in på inslagen i programmet. Jag skulle dock vilja peka på ytterligare en aspekt och de är åklagarnas roll. Inte sällan kan en åklagare göra en bedömning att ett ärende ska läggas ner trots att man som polis kan se möjligheter att utreda ett brott. Fu-ledare, vare sig det är en åklagare eller polis, kan ibland i smband med seriebrottslighet mena att man har så pass många brott på en eller flera misstänkta att man kan sluta utreda eftersom straffet inte ändå blir högre.
Min uppfattning är att man, åtminstone för målsägarens skull, skall utreda alla brott som är möjliga att utreda.
Fortsättning lär följa i detta ämne. Jag tror att GW har startat en nödvändig debatt i ämnet och att det kan föra något gott med sig. Hoppas att alla unga nyutbildade poliser tar till sig av detta.
sprit m.m. Han hade själv under perioder vissa problem med alkoholen.
Jag tycker han är en ganska skön person. Han säger verkligen vad han tycker. Senaste "veckans brott" tog han upp en del intressanta saker när det gäller polisens sätt att arbeta, eller rättare sagt, att inte arbeta. Jag är i mångt och mycket beredd att hålla med. Under mina 40 år i yrket har jag sett så många kollegor som stämmer in på inslagen i programmet. Jag skulle dock vilja peka på ytterligare en aspekt och de är åklagarnas roll. Inte sällan kan en åklagare göra en bedömning att ett ärende ska läggas ner trots att man som polis kan se möjligheter att utreda ett brott. Fu-ledare, vare sig det är en åklagare eller polis, kan ibland i smband med seriebrottslighet mena att man har så pass många brott på en eller flera misstänkta att man kan sluta utreda eftersom straffet inte ändå blir högre.
Min uppfattning är att man, åtminstone för målsägarens skull, skall utreda alla brott som är möjliga att utreda.
Fortsättning lär följa i detta ämne. Jag tror att GW har startat en nödvändig debatt i ämnet och att det kan föra något gott med sig. Hoppas att alla unga nyutbildade poliser tar till sig av detta.
onsdag 25 januari 2012
Cykelvasan
Som jag senast skrev blev jag utmanad att åka cykelvasan i år. Nu har jag varit inne på nätet och då kunnat konstatera att vi är många timmar för sent ute. Enligt vasaloppets hemsida så nåddes taket på 9000 anmälda inom 48 timmar. Så blev det med den utmaningen. Lite trist faktiskt. Däremot fanns hur många platser som helst på halvvasan och den på 3 mil. De lockar dock inte för min del. Då kan man lika gärna ta cykeln hemifrån och åka den sträckan i närområdet.
tisdag 24 januari 2012
Marcus
Igår kväll, den 23 januari, var det fest hos Marcus. Vi firade hans 23-årsdag med god mat och dryck till. Tänk vad åren går och alla blir vi äldre. Ju äldre man blir desto snabbare tycker man att det går mellan födelsedagarna.
Nog om detta. I helgen fick jag faktiskt en utmaning av just Marcus. Han utmanade mig att åka cykelvasan till sommaren. Varför ska alla utmana mig? Den frågan ställer jag mig eftersom det var samma sak med Vasaloppet på skidor. Då utmanades jag av en arbetskollega. Då vill jag bara säga, att jag antog utmaningen och åkte 5 år på raken medan denna kollega inte åkte en enda gång. Gissa om det blev tråkningar. Bara så du vet Marcus, vad som händer om du ballar ur. Då blir det jobbigt, kanske jobbigare än att ställa upp och plåga sig dessa nio mil under några timmar. Om jag själv hoppar av så kan jag ju alltid åbefropa åldersfaktorn.
Nog om detta. I helgen fick jag faktiskt en utmaning av just Marcus. Han utmanade mig att åka cykelvasan till sommaren. Varför ska alla utmana mig? Den frågan ställer jag mig eftersom det var samma sak med Vasaloppet på skidor. Då utmanades jag av en arbetskollega. Då vill jag bara säga, att jag antog utmaningen och åkte 5 år på raken medan denna kollega inte åkte en enda gång. Gissa om det blev tråkningar. Bara så du vet Marcus, vad som händer om du ballar ur. Då blir det jobbigt, kanske jobbigare än att ställa upp och plåga sig dessa nio mil under några timmar. Om jag själv hoppar av så kan jag ju alltid åbefropa åldersfaktorn.
lördag 21 januari 2012
Va trött man blir på TV4
Har återigen genomlidit ett par skidskyttetävlingar med TV4 och dessa ideliga reklamavbrott. Man håller faktiskt på att förstöra en fantastisk TV-sport. Hoppas att SVT ställer upp för oss tittare till kommande säsonger. TV 4 kan ju ägna sig åt såpor och liknande program. En någorlunda räddningsplanka är Eurosport, som inte har fullt lika mycket reklam. Tack för ordet.
Nu kan vi gå över till det politiska. Idag har ju Håkan Juholt abdikerat, vilket kanske är lite synd. Han har ju faktiskt med sina klavertramp varit till nytta för regeringspartierna. Han hade gärna fått vara kvar till nästa val till stor nytta för alliansen.
Sen har vi den lokala turbulensen i Norapolitiken. Tyvärr verkar det bli så att socialdemokraterna får återkomma till makten. Orsaken är av allt att döma det nybildade Norapartiet och KD, som inte kan komma överens. I de båda partierna verkar man ha den inställningen, att får jag inte som jag vill så ska inte ni heller få som ni vill. Man verkar inte veta vad kompromiss är för något.
Den som lever får se vad resultatet blir at detta.
Nu kan vi gå över till det politiska. Idag har ju Håkan Juholt abdikerat, vilket kanske är lite synd. Han har ju faktiskt med sina klavertramp varit till nytta för regeringspartierna. Han hade gärna fått vara kvar till nästa val till stor nytta för alliansen.
Sen har vi den lokala turbulensen i Norapolitiken. Tyvärr verkar det bli så att socialdemokraterna får återkomma till makten. Orsaken är av allt att döma det nybildade Norapartiet och KD, som inte kan komma överens. I de båda partierna verkar man ha den inställningen, att får jag inte som jag vill så ska inte ni heller få som ni vill. Man verkar inte veta vad kompromiss är för något.
Den som lever får se vad resultatet blir at detta.
torsdag 19 januari 2012
Äntligen
Efter mycket huvudbry har jag nu äntligen, med bistånd av en hjälpsam granne, fått igång min e-postlåda. Nu är det bara sätta igång och mejla liksom ta emot mejl.
Tänk vad beroende man kan bli av moderniteter. Ja, egentligen är det ingen modernitet längre utan en självklarhet. Tidigare hade vi flaskpost, brevduvor, kurirer, som förde brev och meddelanden vidare. Så småningom kom något så fantastiskt som faxen. Jag kan berätta en sannhistoria om när en lite äldre dam som fick i uppdrag att skicka ett fax. Jag gick in till denna dam och bad henne att skicka ett fax till en annan myndighet. Faxen var belägen i ett angränsande rum. Jag satt själv upptagen med någon arbetsuppgift, men kunde höra att något inte gick så bra i faxrummet. Efter en stund kommer hon in till mig med papperet i handen och säger: "papperet kommer ju tillbaka hela tiden, de går inte att få iväg det". Detta utspelade sig för drygt 15 år sedan. Jag minns därför inte exakt vad jag sa. Jag hade troligen ganska svårt att hålla masken och jag minns att jag sa något om att det inte handlade om någon rörpost. Då ramlade poletten ner för henne. "Men gud va dum jag är", säger hon och vi skrattar båda åt det hela. Vi skämtade om händelsen vid flera tillfällen efteråt.
Man kan ju undra vad som blir nästa steg efter mejl och SMS.
Tänk vad beroende man kan bli av moderniteter. Ja, egentligen är det ingen modernitet längre utan en självklarhet. Tidigare hade vi flaskpost, brevduvor, kurirer, som förde brev och meddelanden vidare. Så småningom kom något så fantastiskt som faxen. Jag kan berätta en sannhistoria om när en lite äldre dam som fick i uppdrag att skicka ett fax. Jag gick in till denna dam och bad henne att skicka ett fax till en annan myndighet. Faxen var belägen i ett angränsande rum. Jag satt själv upptagen med någon arbetsuppgift, men kunde höra att något inte gick så bra i faxrummet. Efter en stund kommer hon in till mig med papperet i handen och säger: "papperet kommer ju tillbaka hela tiden, de går inte att få iväg det". Detta utspelade sig för drygt 15 år sedan. Jag minns därför inte exakt vad jag sa. Jag hade troligen ganska svårt att hålla masken och jag minns att jag sa något om att det inte handlade om någon rörpost. Då ramlade poletten ner för henne. "Men gud va dum jag är", säger hon och vi skrattar båda åt det hela. Vi skämtade om händelsen vid flera tillfällen efteråt.
Man kan ju undra vad som blir nästa steg efter mejl och SMS.
söndag 15 januari 2012
Vad blev det av denna vecka?
Förkylning, förkylning och åter förkylning. Jag kände hur förkylningen kom smygande måndag kväll för att sedan eskalera under tisdagen och sedan slå till med full kraft under onsdag och torsdag. Fredag något bättre liksom lördag och idag söndag ungefär lika. Bara lite svårt att sjunga upp sig från morgonen. De var som en sjukjournal, så var det med detta och hopp om livet.
Nåja, inte bara elände under veckan. Lördag åkte vi faktiskt in till Örebro. Skrapade triss, handlade och beställde en resa till Mallorca med avresa i slutet av mars.
Vädret kanske man ska nämna lite om. Denna konstiga vinter, ingen snö, kring noll eller bara några minusgrader. Men när jag nu tittar ut så faller faktiskt ett lätt snöfall med riktigt fjunig snö. Det blir nog till att dra norröver för att få någon skidåkning denna vinter.
Nåja, inte bara elände under veckan. Lördag åkte vi faktiskt in till Örebro. Skrapade triss, handlade och beställde en resa till Mallorca med avresa i slutet av mars.
Vädret kanske man ska nämna lite om. Denna konstiga vinter, ingen snö, kring noll eller bara några minusgrader. Men när jag nu tittar ut så faller faktiskt ett lätt snöfall med riktigt fjunig snö. Det blir nog till att dra norröver för att få någon skidåkning denna vinter.
söndag 8 januari 2012
Lite miljötänk, dock ej miljöpartist.
Då var en vecka avverkad på det nya året och helgen är över. Vi avslutade helgerna med en kryssning till Helsingfors med Silja Symfoni. En skön sjötur med god mat. Bussresan till färjan var däremot en uppvisning i onödigt åkande till ställen där det inte fanns några påstigande. Tidigare resor vi åkt brukar chauffören ha en lista där det framgår var han ska hämta upp passagerare, så inte denna gång, vad det verkade.Resan började med att vi åkte från Örebro. Första stoppet blev i Götlunda där chauffören skulle ha en timmes rast eftersom han kört från Karlstad med en passagerare. Vi fyra som klev på i Örebro fick åka ca 20 minuter då det var dags att stanna och lämna bussen. När rasten var slut gick färden vidare till Arboga. Ingen klev på där. Ut från Arboga vidare till Köping. Ingen där heller som ville åka med. Tillbaka några kilometer för att ta en tur förbi Kungsör. Inte där heller någon som ville åka med oss. Nu laddar vi för Eskilstuna och faktisk där fanns en person som ville åka med. Nu var vi i alla fall sex passagerare i denna stora buss. Färden går sedan till Strängnäs och där får faktiskt med oss ytterligare två resenärer. Ja, tänkte vi nu måste vi väl åka direkt till färjeterminalen, men icke. Döm om min förvåning när vi också åker in i Södertälje. Har inte hänt tidigare när jag åkt till färjan. Tror ni någon ville ålka med? Nej. Då undrar jag hur många extramil med åtföljande luftförorening blev detta bara på grund av dålig eller ingen planering.
När vi ändå är inne på miljöaspekter och slöseri med resurser så ska jag berätta en annan sak. Var och köpte en telefon av märket Panasonic häromdagen.När jag öppnar kartongen ser jag att det är en förfärlig massa grejer, som jag funderar vad jag ska göra med. När man då börjar läsa instruktionsboken, en av dem som är på svenska, upptäcker man att där finns ett telefonjack, inte bara för Sverige utan också ett för Finland och ett för Danmark. De finns telefonsladd, inte bara för Sverige utan också en för Norge. Allt detta är bara att slänga. Därtill instruktionsböcker på flera olika språk, som man också får slänga. Jag förstår inte varför de ska vara så svårt att göra förpackningar som är anpassade för det enskilda landet. Telefonen är så pass billig att man säkerligen skulle ha råd att köpa en ny om man skulle flytta till något av dessa länder. Och den dag man flyttar är jag övertygad om att man inte hittar igen grejerna. Har ingen miljöpolitiker själv råkat ut för detta och reagerat? Jag bara undrar.
När vi ändå är inne på miljöaspekter och slöseri med resurser så ska jag berätta en annan sak. Var och köpte en telefon av märket Panasonic häromdagen.När jag öppnar kartongen ser jag att det är en förfärlig massa grejer, som jag funderar vad jag ska göra med. När man då börjar läsa instruktionsboken, en av dem som är på svenska, upptäcker man att där finns ett telefonjack, inte bara för Sverige utan också ett för Finland och ett för Danmark. De finns telefonsladd, inte bara för Sverige utan också en för Norge. Allt detta är bara att slänga. Därtill instruktionsböcker på flera olika språk, som man också får slänga. Jag förstår inte varför de ska vara så svårt att göra förpackningar som är anpassade för det enskilda landet. Telefonen är så pass billig att man säkerligen skulle ha råd att köpa en ny om man skulle flytta till något av dessa länder. Och den dag man flyttar är jag övertygad om att man inte hittar igen grejerna. Har ingen miljöpolitiker själv råkat ut för detta och reagerat? Jag bara undrar.
söndag 1 januari 2012
Nyårsdagen
Efter nyårsaftonens inlägg blev det ett ganska sedvanligt nyårsfirande på tvåmanhand bestående av mat i några vänkontakter på telefon och SMS. Två f.d. arbetskamrater, Sixten K. och Lasse N. hörde av sig. Den förstnämnde per telefon och den senare via SMS, vilket var mycket trevligt.
Klocklan 12, ja även ett par timmar före tolvslaget, sköts det fyrverkerier runt om oss. Faktiskt onödigt att själv köpa raketer när man kan snika till sig och titta på det som andra har kostat på.
Tessa var helt lugn, trots allt smällande. Hon verkade mest road av att se raketerna flyga iväg.
På nyårsdagens förmiddag vräkte snön ner och innan det hela var färdigsnöat låg det ett ca decimtertjockt snötäcke.
Klocklan 12, ja även ett par timmar före tolvslaget, sköts det fyrverkerier runt om oss. Faktiskt onödigt att själv köpa raketer när man kan snika till sig och titta på det som andra har kostat på.
Tessa var helt lugn, trots allt smällande. Hon verkade mest road av att se raketerna flyga iväg.
På nyårsdagens förmiddag vräkte snön ner och innan det hela var färdigsnöat låg det ett ca decimtertjockt snötäcke.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)