Då var vi där igen.

Detta eviga förnekande av Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag. Socialdemokraterna, med inrikesminister Mikael Damberg, går nu ut och bjuder in sju av riksdagens partier till överläggningar gällande den situation Sverige hamnat i när det gäller sprängningar och skjutningar i landet. Man har då visat sitt dåliga omdöme genom att inte bjuda in SD till dessa överläggningar. SD är faktiskt det tredje största partiet i riksdagen.

Jag har låtit min blogg vara vilande under en ganska lång tid nu, trots alla hemskheter som inträffat med den organiserade brottsligheten, som håller på ta över vårt fosterland. Alla måste vara överens om att detta till största delen har att göra med den invandring vi haft och den misslyckade integrationen. Om det då är invandrarna, som är mer brottsbenägna eller det bara handlar om integrationen, de får väl forskare och andra lärda komma fram till och förhoppningsvis redovisa på ett korrekt sätt. Jag tror inte att någon är betjänt av att man mörkar vad man kommer fram till.

I skrivande stund kommer nu beskedet om att M, KD, L och C kräver, eller i vart fall anser att SD också ska kallas till överläggningarna. Glädjande att C också hoppar på det tåget. Socialdemokraterna verkar dock stå på sig. Fortsättning lär följa. Jag återkommer nog.

P.S. 5 sept. 2019. Var tog kravet från M, KD och C vägen? Tomt hot tydligen för nu har alla partier utom SD träffats och påbörjat "pratet" om hur man ska komma åt gängkriminaliteten.

Om man nu tänker vidare på motiveringen till varför SD utesluts från dessa samtal så är det väl ganska uppenbart att S, som kallat till samtalen, anser att det är invandrardominerat i gängen, de som skjuter och spränger i Sverige. Därför kan inte SD vara med i samtalen eftersom man anser att SD är ett främlingsfientligt parti. Mikael Damberg använde ordet värdegrund i stället för främlingsfientligt, men menar samma sak. Det kanske är dags att börja tala klartext.

DISKRIMINERING

Vad är diskriminering? Är det inte diskriminering om jag, bara för att jag är "ursvensk", blir förbigången när jag söker ett arbete eller en utbildning. Jag har bättre meriter rakt igenom än en medsökande, men denne är inte "ursvensk" och därför får han eller hon förtur till arbetet eller utbildningen.

Ovan rader nedtecknas i anledning av inrikesministerns signaler om att man måste få en mer etnisk mångfald inom poliskåren i Sverige. Jag befarar att det kan komma att betyda sänkta krav för sökanden med utländsk bakgrund och då på bekostnad av den som är "ursvensk". Detta är bara ett exempel inom arbetslivet där man ska kvotera efter etnicitet vid anställning eller antagning till utbildning. Ett annat är brandkåren.

På bostadsmarknaden, som är ytterst ansträngd, signaleras det i Örebro, bara för att ta ett exempel, att var 20:e lägenhet ska gå till invandrare. Och då till invandrare som inte stått i någon bostadskö.

Nu plussar man på med ytterligare diskriminering genom att ge förtur till friskolor för nyanlända barn. Det börjar vara jobbigt att vara av svensk etnicitet, i Sverige, inom alla områden, skola, arbete och boende. Vad blir nästa kö? Vård och omsorg? Man kan befara det värsta om man fortsätter på den inslagna vägen.

Botten är nådd när man kastar sten på ambulans och räddningstjänst.

Angrepp på polispatruller, som konfronteras med bråkiga ungdomsgäng, har förekommit under lång tid. Däremot att man ger sig på ambulanspersonal och brandmän är en ny företeelse. Detta har förekommit vid ett flertal tillfällen under senare tid. Man har t.o.m. fejkat en ambulansutryckning och när ambulansen kommit till platsen har ungdomsgäng gått till anfall med tillhyggen mot personalen. Man har således planerat och utfört misshandel mot personer som ska rädda liv.

Man kan då spekulera i vad dessa gäng har för bakgrund och vilken människosyn dessa har. Jag kan inte annat än få den känslan att denna kultur inte hör hemma i Sverige. Har vi tagit intryck av sådant som vi ser på TV från andra länder eller är det verkligen ungdomar med rötter eller bakgrund i länder från vilka man flytt och nu använder sina uttryckssätt i Sverige.

Om man ändå kommer med en brandbil till en plats för att göra en insats och blir utsatt för stenkastning kanske man skulle "råka" rikta vattenstrålen "fel" någon gång. Oj då, stackars stenkastande ungdomar blev lite blöta. Tankarna går osökt till en händelse i Båstad i slutet på 60-talet eller början på 70-talet när man demonstrerade utanför tennisstadion i samband med en Davis Cupmatch mellan Sverige och Rhodesia, om jag inte minns fel. Då beordrade länspolismästaren i Skåne, Hans Fjellner, att man skulle vattenbegjuta demonstranterna. Protester mot förfarandet förekom, men som jag minns gick Fjellner segrande ur den striden.

Kanske värt att ta upp den gamla metoden, men idag vågar väl ingen stå för ett sådant beslut.

SVERIGEMODERATERNA (SD-M)

Vad är detta för ett parti? Ja, de undrar jag också. Men faktum är att det börjar bli svårt att särskilja SD och M när det gäller integrations- och invandringspolitiken. Där är man nu så nära varandra att M öppet borde erkänna att så är fallet. Saken är ju den att moderatväljarna erkänner detta medan ledande företrädare vrider och vänder på argumenten för att slippa "nesan" att ha en åsikt som liknar SD:s.

En annan fråga som de båda partierna har liknande åsikter i är, kriminalpolitiken. De finns säkert ytterligare frågor där åsikterna går i gemensam riktning och som så småningom kommer att visa sig. Och saken är ju den att det är M, som hela tiden närmat sig SD.

Nu är det ju på det sättet att det inte bara är moderaterna som närmat sig SD. Detta gäller egentligen samtliga riksdagspartier, mer eller mindre. Ett undantag är vänsterpartiet, som med en dåres envishet håller fast vid en gammal linje trots att förutsättningarna det senaste halvåret helt förändrats. Detta tycker jag tyder på lite sandlådetänk. Frågan är om inte MP hade suttit i samma båt som V om de inte varit i regeringsställning. Nu har MP vackert fått ställa in sig i ledet och gråta sig igenom besluten.

Utlänning-förlåt asiat, menar jag-eller kanske något annat.

Vad får man egentligen säga i dagens svenska samhälle? Yttrandefrihet, vad innebär detta egentligen? Vad jag förstår så ska vi i Sverige ha rätt att yttra oss och får därmed säga vad som helst till vem som helst enligt vår grundlag. Undantaget är om ett uttalande innebär hets mot folkgrupp, olaga hot eller förtal.

Då menar jag, kan det vara fel och därmed brott mot yttrandefriheten att benämna en person, som kommer från ett annat land, för utlänning. Detta i anledning av att en politiker i en debatt benämnde personer med utländsk härkomst för utlänning. Politikern blev då åthutad av en politisk motståndare, som menade att detta språkbruk var högst olämpligt. Vilka partier och politiker detta handlar om har egentligen ingen betydelse. Jag vill bara peka på hur lätt man kan anses säga "fel" saker utan att man menar något illa. Ta bara, som exempel, om jag skulle råka säga negerboll istället för chokladboll. Eller lapp istället för same. Neger istället för svart om jag ska lämna ett signalement på en person. Listan kan göras längre på uttalande och benämningar, som man kan få bannor för om man råkar säga det vid "fel" tillfälle.

Hur som helst jag kommer nog även i framtiden att säga utlänning, som en samlingsbenämning på personer, som kommer från ett annat land. I vart fall om jag inte vet från vilket specifikt land vederbörande kommer från. Jag kan nog kläcka ur mig både lapp och neger också utan att lägga någon negativ värdering i detta. Då får andra tycka och uttrycka sig som dom vill.

Våld på vår nationalsång.

Jag blir fruktansvärt upprörd när man gör om vår svenska nationalsång på detta sätt, apropå vad som hände i pausen på melodifestivalen. Jag förstår inte anledningen. Skulle de vara ett skämt, tänkte jag, eller kunde man inte texten? Tyvärr visade det sig att så inte var fallet.

I texten hade, "ja jag vill leva jag vill dö i Norden" bytts ut mot, "ja jag vill leva jag vill dö på JORDEN". Då frågar man sig anledningen till detta. Tydligen handlade det om hänsyn till de som inte har sina rötter i Norden eller någon annan krystad förklaring. Då undrar jag, är det inte närmast en självklarhet att vi alla ska dö på jorden. Undantaget kan vara om någon rymdfarare dör under ett uppdrag på någon rymdfarkost eller på en rymdstation.

Jag tycker det är svagt av SVT att inte sätta ner foten och stätta stopp för dylika påhitt. Visserligen tycker jag att yttrandefriheten är viktig och den ska vi värna om. Utan att peka ut något specifikt så vill jag påstå att i vissa sammanhang kan det bli ett himla liv om man använder ett ord eller en symbol, som av vissa anses stötande. Jag tycker det är minst lika stötande om någon enskild ändrar vår nationalsång på eget bevåg och den sedan framförs i offentliga sammanhang.

Och sist men inte minst, svenska nationalsången ska framföras på svenska på samma sätt som varje nationalsång skall framföras på respektive lands eget språk.

Äntligen har MODERATERNA kommit till sans.

Tänk att det skulle ta så lång tid för moderaterna att vakna till i flykting- och integrationsfrågorna. Man får nog säga att det behövdes en ny partiledare för att något skulle börja hända. Inte för att jag kan säga att det är Anna Kinberg Batras förtjänst att det har blivit en kursändring. Det är nog snarare så att moderaterna ute i landet har börjat våga ta bladet från munnen sedan Fredrik Reinfeldt klev åt sidan. Han hade många förtjänster och gjorde en hel del bra saker, men när det gällde flyktingfrågan kan man väl nästan säga att han var naiv. Hans ord betraktades närmast som lag, när det gällde flyktingmottagandet.

Nåväl, nu kanske det blir nyordning. Det tar naturligtvis tid att vända utvecklingen och styra skutan rätt och risken är att det är i senaste laget och fortfarande kan det vara skämmigt att få stöd av SD. Senaste utspelet från moderatpolitiker, att minska
etableringsersättningen för nyanlända torde få stöd av SD. Likaså att de som begår brott och inte är svenska medborgare lättare ska kunna utvisas. Fler förslag i samma riktning lär komma framöver.

Nedlagda äldreboenden till förmån för asylboenden?

Var och varannan dag kan vi läsa och höra i nyhetssändningar om bristen på äldreboenden i Sverige. Anhöriga tvingas ta på sig ansvaret och jobbet att vårda sina äldre anhöriga eftersom man inte får någon plats på äldreboenden. Detta har till följd att den anhörige kanske t.o.m. blir tvungen att gå ner i arbetstid, man mår dåligt på jobbet eftersom tankarna finns hos den anhörige och detta kan i sin tur leda till sjukskrivningar. Allt detta enligt studie-eller forskningsrapport.

Sedan år 2000 har, enligt uppgift, 32000 äldreboendeplatser försvunnit. Då kan man ju förstå att brist på platser uppstår när vi blir fler och fler äldre. Varför dessa äldreboenden lagts ner har jag inte hört någon godtagbar förklaring till. Man kan ju därför spekulera i om det kan bero på att man istället byggt asylboenden eller, gud förbjuder, gjort om vissa äldreboenden till asylboenden. En annan fundering kan vara att pengarna inte räckte till för våra äldre därför att asylboenden prioriterats under dessa år.

Invändningen blir då naturligtvis från de styrande att detta inte har att göra med varandra och att det är olika pengar man använder. Trams, säger jag. Båda sakerna rör sig om skattepengar och vår gemensamma kaka. Om kakan har en viss storlek så får någon stå tillbaka om man är flera om den eller någon ska ha mer. Punkt slut. Då har det blivit så, såvitt jag kan se, att äldreomsorgen har fått stryka på foten och få vad som blir kvar. De betyder att de som har mest bidragit till omsorgen genom att betalat skyhöga skatter, med förhoppning om en tryggad ålderdom och god omsorg, nu blir blåsta på konfekten.

Tyvärr är vi "svenskar" så förda bakom ljuset att vi inte riktigt har fattat och reagerat på vad som håller på att ske med den välfärd som byggts upp under årtionden.

Det nya mångkulturella Sverige.

Det har väl inte undgått någon att Sverige på senare år blivit mångkulturellt. Vi har i media läst och hört hur värdefullt och välgörande detta mångkulturella är för Sverige. Politiker har lovordat flyktingmottagandet och lovordat värdet av invandringen och de mångkulturella fördelarna. Inga som helst negativa konsekvenser har tagits fram utan allt har bara varit positivt för vårt kära fosterland. Om det skulle ha stannat vid matkultur och enstaka moskeer och kanske en del andra fredliga kulturkompletteringar vore det acceptabelt. Men har det stannat vid detta? Nej, vill jag påstå.

Vad ser vi idag att mångkulturen tagit hit till vårt land? Det som helt klart är importerat är kulturen att kasta sten mot ambulanspersonal, som kommer till en plats för att ta hand om skadade människor. Detta har inte tidigare förekommit i Sverige. Att hindra ambulanspersonal när de ska undsätta människor i nöd är, som att kasta sten på en präst, som står i sin kyrka och predikar från predikstolen. I vart fall om du är protestant eller katolik. Vi behöver bara titta på nyhetsprogram i TV för att se varifrån denna kultur kommer.

Var och varannan dag förekommer skjutningar på öppen gata. Folk skadas eller dör och man börjar snart ta detta med en axelryckning. Vardagsmat m.a.o. Naturligtvis skulle inte vårt samhälle ha varit förskonat från sådana företeelser om vi inte haft denna flyktinginvandring, men sannolikt i mindre omfattning.

En annan sak vi nu kan se är alla sexuella ofredanden som sker i olika sammanhang. Ett tafsande på kvinnor i trängsel vid konserter, i badhus, företrädesvis i äventyrsbad och på andra undanskymda platser.

Ett pris vi får betala för det mångkulturella samhället är definitivt mera våld. Detta är inte så konstigt eftersom invandringen till Sverige sker i huvudsak från länder, som är drabbade av krig och våld och från icke demokratier. Från länder där man vant sig att lösa konflikter med våld.

Om vi hade haft ett mer anpassat flyktingmottagande, som anpassats till våra möjligheter och resurser att integrera flyktingarna i det svenska samhället skulle situationen varit en helt annan.

Det stora problemet för att begränsa flyktingmottagandet har under många år varit Sverigedemokraterna (SD). SD har ansetts vara så främlingsfientligt att övriga partier i den svenska riksdagen vägrat att ens ta med tång i ett enda förslag som SD lagt fram. Lite överdrivet skulle man kunna påstå att SD, trots sin hållning, är orsaken till massinvandringen till Sverige.

Tack och lov har alla, utom ett par partier, börjat ta sitt förnuft tillfånga. Vi börjar nu se att man, lite generat, börjar anamma stora delar av SD:s flyktingpolitik. Detta är säkerligen bara början på en omsvängning.

Jag vill hyra en lägenhet.

Jag är en "vanlig" människa och är i behov av att hyra en lägenhet. Behovet är akut. Hur bär jag mig då åt? Ska jag annonsera och försöka komma över en andrahandslägenhet eller ska jag titta på annonser för att köpa en bostadsrätt? Eller kanske det finns något annat alternativ?

Efter många överväganden ser jag att det som passar mig bäst är att försöka komma över en hyresrätt. Hur gör jag då? Jo, jag försöker utröna vilka kommunala och privata fastighetsägare som finns i det område som är intressant för mitt behov. Sagt och gjort. Vem ska jag nu vända mig till? De är lika bra att tala med chefen eller VD:n på en gång, för de är väl dom som bestämmer om jag ska få en lägenhet. Eller hur. Eller är det skillnad om man har en viss ställning i samhället? T.ex. om man är minister eller något i den stilen. Då kanske det går till så att man pratar med chefen direkt och inte med någon "kontorsråtta". För det är väl så man i vissa kretsar ser på de som sitter på expeditionen eller kontoret och har koll på läget.

När jag gjort dessa överväganden inser jag, som "vanlig" människa att det är nog lika bra att inte sikta för högt utan istället ta kontakt med "kontorsråttorna". Jag inser också, även om de inte kan fixa någon förtur, att jag kommer att bli trevligare bemött när jag uppger mitt ärende. Jag får lämna mina önskemål och vissa personuppgifter och kommer därefter att placeras i kö. Ingen lägenhet, men ett gott samvete.

P.S. Jag tänker inte skaffa någon lägenhet. Jag trivs med min bostadssituation. Ovanstående är skrivet i anledning av den turbulens som uppstått kring fackförbundet kommunal. D.S.

Främlingsfientlig.

Är du främlingsfientlig? Nej, svarar du med största sannolikhet, för vem vill "erkänna" att man är främlingsfientlig. Så till nästa fråga. Hur är man eller hur beter man sig om man är främlingsfientlig?

I dagens politiska resonemang, vare sig det handlar om en debatt mellan politiker eller nyhetssändningar så använder man, som jag tycker, ordet främlingsfientlig på ett mycket vårdslöst sätt. I nyhetsrapporteringen benämner man vissa partier som främlingsfientliga. Med vilken rätt får man generalisera på detta sätt? Jag kan förstå att man i enskilda frågor kan ha en uppfattning om att ett parti eller en person är främlingsfientlig, om man nu vill uttrycka sig så om någon som har en annan åsikt än en själv.

Nästan vid varje tillfälle när man i en nyhetssändning ska nämna Nationella Fronten, Sannfinländarna Sverigedemokraterna med flera partier börjar man med, främlingsfientliga, osv. Varför, bara för att man har en annan uppfattning än en del andra partier när det gäller hur man ska handskas med flyktingpolitiken. Man behöver inte och är inte främlingsfientlig bara för att man har en annan uppfattning. Vad är det som säger att det är mer humant mot flyktingar med den politik som motståndarna till de ovan nämnd partierna för.

Om man blickar tillbaka ett antal månader så har flera partier i Sverige i många avseenden närmat sig Sverigedemokraternas politik utan att man vill erkänna detta. Man har bara omformulerat sig och gått kringelkrokar för att inte bli beskylld för att gå SD:s ärenden. Nästa steg borde vara att SD bjuds in till överläggningar när flyktingfrågan nästa gång ska tas upp till diskussion mellan partierna. Detta skulle med sannolikhet stärka både regeringspartierna och Alliansen. De vore lite mer rakryggat även om det kanske skulle vara lite genant samtidigt. Jag tror inte att det är så långt fram i tiden tills vi får se SD sitta vid samma bord som övriga partier.

Sverige har varit naivt?

Min spontana reaktion på "s.k." statsminister Lövèns uttalande vid presskonferensen den 19 november var, prata för dig själv och en stor del av dina politikerkollegor. Involvera inte mig och majoriteten av Sveriges befolkning i detta uttalande. Du har hållit dig undan i flera dagar och låtit inrikesministern agera som statsminister, vilket han gjort med en äran. Biträdande statsministern är väl inte att tänka på att träda in på scenen. Då vet man aldrig vad som kan hända.

Åter till detta att Sverige har varit naivt. Hur många vändor har man inte dragit detta med avlyssning, signalspaning etc. Så har några politiker med viss politisk inriktning, uppbackade av journalister med samma inriktning protesterat och menat att det skulle kränka den personliga integriteten. Låt så vara att det skulle kunna hända i något fall, men detta hellre än att säkerheten i vårt och andra länder äventyras.

På tal om övervakning av oss medborgare så sker ju denna redan dagligen. Bara några exempel: kontroll av att du besiktigat bilen, betalat skatt och försäkring på den samma, betalt radio- och TV-licens. Man kan lista hur många liknande saker som helst och vi tar detta helt naturligt. Med detta menar jag att har jag inget att dölja så spelar det väl ingen roll om man sätter upp kameraövervakning på en massa platser eller övervakar data- och teletrafik. I den bästa av världar skulle all övervakning från myndigheter vara onödig. Nu är det inte på detta sätt och då får vi lov att acceptera övervakning i olika former.

Hur många IS-tokar har vi fått in i Sverige?

Vågar man från ansvarigt håll fundera över hur många IS-terrorister som kommit in i Europa och Sverige under de senaste veckorna. I denna strida ström av flyktingar kan man befara att det inte rör sig om promille utan procent, som passat på tillfället. Om det skulle vara en på hundra så förstår var och en att det rör sig om flera hundra eller till och med tusentals som hängt på som "flykting" och vilkas syfte är att utföra terrorbrott i Europa.

De vi nu har sett i Paris är, som jag tror, bara början på en terror som kommer att drabba Europa. Lite drastiskt kan man hoppas på att terrorn också drabbar, t.ex. Ryssland*. En ful tanke, men ett skeende som säkerligen skulle få Putin att visa musklerna och därmed göra allt för att krossa IS. Han skulle då mobilisera markstridskrafter, vilket sägs vara den enda medicin som skulle vara verksam mot IS. Kanske t.o.m. det kunde bli så att ryska och amerikanska styrkor kan komma att strida sida vid sida. Sen kan man fortsätta att spekulera i vad fortsättningen skulle kunna bli. Ryssland kanske går med i NATO.

Ovan nedtecknade rader är naturligtvis bara spekulationer utan vetenskaplig underbyggnad. En sak kan vi, läsarna och jag, vara överens om och de är att IS måste besegras eller snarare förgöras på ett eller annat sätt. När detta är gjort så skulle det väl inte vara fel om Ryssland och USA, bl.a. skulle lägga ner kapprustningen och helt börja lita på varandra. Om så blev fallet skulle man kunna säga: tack IS.

* P.S. Naturligtvis är inte min önskan att någon ska drabbas av dessa terrorister var än man bor i världen. D.S

Sverigedemokraternas flykting- och migrationspolitik.

Kommer någon ihåg hur det lät i den politiska debatten för bara ett år sedan när det gällde flykting- och migrationspolitiken? Om man inte kommer ihåg detta så kanske det är på de sättet att man helst vill glömma eftersom ingen ville lyssna på det parti, som hela tiden anklagades för att vara främlingsfientligt så fort ett förslag lades fram. Jag åsyftar naturligtvis Sverigedemokraterna (SD).

När nu verkligheten hunnit ikapp övriga partier så kommer man insmygande genom små bakdörrar och har då med sig förslag som i mångt och mycket ger SD rätt. Man omformulerar förslagen något och tror att svenska folket inte förstår att man tar ryggen på SD. Ta bara när man för några veckor sedan lite i förbigående anammade att man skulle satsa mer på att hjälpa flyktingar i närområdena. Detta förslag har funnits på SD:s bord under lång tid. Då ansåg man att detta var främlingsfientligt i grund och botten. Ett annat förslag har varit hanteringen av de s.k. EU-migranterna, eller tiggarna. Nu först efter händelserna i Malmö vaknar äntligen statsministern till och upptäcker verkligheten. Han menar nu att det är tiggarnas hemländer som ska ta ansvaret för dessa. Vem har hävdat detta under lång tid?

När man nu börjar anamma SD:s flykting- och migrationspolitik hittar man på andra saker att beskylla SD för. Utrikesminister Margot Wallström, Mona Sahlin och Aftonbladets Lena Melin menar att SD:s retorik är orsaken till bränderna på asylförläggningarna.

Fortsättning lär följa. Spännande att se nästa drag.

Tältläger för asylsökande?

Hur tänker statsministern och hans gäng? Inte alls vill jag påstå. I denna kaotiska situation när det gäller flyktingmottagningen verkar man helt tappat kontrollen.

Vintern närmar sig med stormsteg. En vinter, som dessa asylsökande från mellanöstern och Afrika inte har varit i närheten av på sina breddgrader. Då tror man att dessa människor ska acceptera att bo i tältläger på våra breddgrader. Dom kommer naturligtvis att sitta kvar i bussen, som man tidigare gjort när boendet varit för ocentralt. Men man kanske tänker slå upp tältlägren mitt i våra städer. Eller varför inte utanför Rosenbad. Sen kanske man kan utspisa i Rosenbad och sedan använda toaletter och andra bekvämlighetsanläggningar, som finns inom dessa väggar.

Svenskar eller svenska medborgare?

Varför envisas man i media och för att inte säga SÄPO att hela tiden påstå att det är svenskar, som åker till mellanöstern och strider för IS. Jag tror inte att det är en promille, om ens någon svensk, som åker iväg till detta vansinne. Däremot så har dessa individer kanske fått förmånen att bli svenska medborgare, om ens detta. Vissa av dem kanske bara har fått asyl och uppehållstillstånd och utnyttjar Sveriges gästfrihet på detta sätt. Man kommer sedan tillbaka till gästfriheten, observera inte hem, för att belasta vårt samhälle i form av sjukvård och socialbidrag och diverse andra bidrag, som man lärt sig att utnyttja till fullo.

Till allt detta kommer den potentiella risken för att man i en viss situation begår terrorbrott i Sverige när man kommer tillbaka. Jag tror inte att en sådan katastrof är långt borta. Hoppas jag har fel.

Sluta lalla med flyktingar som inte vill acceptera boende utanför tätorter.

Med den flyktingsituation som råder idag är det dags att sätta ner foten. Jag tänker på de "flyktingar", som är nyanlända och på olika sätt protesterar mot boendet, som i ett inledningsskede anvisas. Att komma, som flykting till ett främmande land och vägra kliva ur bussen bara för att boendet inte är centralt är inte okej. Menar man då att andra, som bor i en tätort, ska flytta på sig till förmån för den nyanlände. Kommer man med sådana krav då kan man undra om man har med en flykting att göra.

När man sedan läser att polisen är på plats för att förhandla blir man fundersam. Vad ska man förhandla om? Återigen, som vi senaste tiden sett i olika sammanhang, så är vi inte lika inför lagen. Ponera att jag tillsammans med några kompisar sätter mig på en buss och när vi kommer till ändhållplatsen vägrar vi att lämna bussen av någon anledning. Är det någon som tror att polisen skulle förhandla med oss såsom varande svenskar eller invandrade svenskar. Det handlar inte om någon gisslansituation utan vi bara vägrar att lämna bussen. Oddset är väldigt lågt på att någon längre förhandling skulle komma till stånd. Vi skulle avhysas med sannolika rättsliga efterspel.

Vi måste förstå att detta lallande med s.k. flyktingar inte gagnar de som har egentliga flyktingskäl. Risken är att allmänheten tappar tålamodet med flyktingar över huvud taget och man drar alla över en kam.

Allemansrätten?

Vad innebär allemansrätten? Om man idag ser vad som händer i vårt samhälle så verkar det som om allemansrätten innebär att du kan slå upp dina bopålar nästan vart som helst. Jag kan utan vidare slå mig ner på annans mark och ingen myndighet kan göra något. Jag kan flytta in i ett hus, som tillhör någon annan och ingen myndighet kan göra något. Egentligen är det väl så att myndigheterna kan, men inte vill göra något. Vad kan detta bero på? Är det slapphet, okunskap, slöhet eller något annat. Kanske gör man skillnad på folk. Med detta menar jag att det handlar om omvänd rasism, d.v.s. att jag som svensk behandlas annorlunda än de s.k. EU-migranterna. Märk väl att jag här inte avser flyktingar.

Åter till frågan om allemansrätten. Allemansrätten ska vi vara rädda om i Sverige. Den ger oss en långtgående rätt att nyttja annans mark, men under ansvar. Jag kan t.ex. tälta under kortare tid, ett par dygn, på annans mark utan att be om lov. Naturligtvis under förutsättning att jag inte förstör gröda eller plantering eller skräpar ner. Inget av detta lever de EU-migranter, som vi ser, upp till och trots detta så händer ingenting.

Allt detta skulle man kunna debattera en hel del om och de gör man också. Vad blir resultatet som det ser ut idag? Noll. Man kan här använda sig av uttrycket, "mycket prat men lite verkstad". Dags att verkstan börjar fungera annars kan det vara för sent. Främlingsfientligheten får fotfäste.

Aropå hjälp i närområdet till flyktingar.

Egentligen behöver man inte skriva mer än rubriken för att alla ska förstå vad man menar. Under lång tid har SD hävdat att man ska satsa mer på att hjälpa flyktingar i närområdet och i deras hemländer. Nu i elfte, eller kanske tolfte timmen, har också övriga partier börjat inse detta. Man kan fråga sig varför det måste ta så lång tid för vissa att inse hur saker och ting hänger ihop. Förmodligen hade det gått betydligt snabbare om S, M eller något annat parti framfört samma åsikt.

Det ska bli spännande att se fortsättningen på detta när SD börjar hälsa övriga partier välkomna på tåget. Detta borde kännas genant och svida i själen, men det är nog bara bita i det sura äpplet och kanske en annan gång lyssna på partier som man inte sympatiserar fullt ut med. Det finns ju ett citat som säger, "även en blind höna kan hitta ett korn". Tänk på detta en annan gång och bli inte så generade om ni råkar vara på samma linje som SD. Det kan vara mer generande att bli tvungen att krypa till korset.

Måste man vara s.k. EU-migrant för att kunna ta sig rättigheter i Sverige?

Vårt samhälle översvämmas av s. k. EU-migranter, som på olika sätt kan ta för sig på ett sätt, som skulle vara helt otänkbart för oss svenskar. Om jag som svensk skulle få för mig att, bara för några timmar, slå upp ett tält eller börja bygga ett skjul av några bräder och en presenning på liknande platser, som nu EU-migranterna använder skulle jag omedelbart bli avhyst. Om jag vägrade att efterkomma uppmaningen att flytta skulle jag sannolikt på ett handgripligt sätt flyttas från platsen och sannolikt skulle mitt handlande också få ett rättsligt efterspel.

En annan sak är när tiggarna sitter utanför affärer. Inte bara utanför, utan innanför ytterdörren, som nu blir mer och mer vanligt. Vad är anledningen till att affärsägarna tillåter detta? Är det av humanitära skäl? Är det av rädsla att bli stämplad som rasist? Man kanske inte vet vad man, som affärsägare, har för rättigheter.

Jag besökte en affär, som ägs av svenska staten, där en tiggare satt utanför. Det var ganska kallt vid tillfället. Jag frågade då personalen om inte tiggaren fick sitta innanför dörren. Svaret blev: "Han har försökt, men där går gränsen".

Ett intressant experiment vore att testa vad reaktionen skulle bli om jag som svensk tog en mugg och satte mig utanför en affär där det redan sitter en EU-migrant. Eller att jag sätter mig på ett sådant ställe där jag vet att en och samma tiggare sitter varje dag och han nu kommer dit efter mig. Ett intressant experiment.

Rubriken ovan blir än mer relevant sedan man tittat på UG den 23 september. Där framkommer gång efter annan hur flata och rädda myndigheterna är för att åtgärda missförhållanden när det gäller dessa EU-migranter. Hade det rört sig om svenskar, nordbor eller andra västeuropeer hade toleranströskeln varit betydligt lägre för att inte säga obefintlig i vissa lägen. Det hela bottnar sannolikt i att man är så otroligt rädd för att bli beskylld för att vara rasist att man blir fullkomligt handlingsförlamad. Vem får lida för detta? Detta framgår tydligt i programmet, främst när det gäller en liten by, som Mossgruvan.