Ett nytt rosornas krig.

Så var det dags igen med ett rosornas krig. Om jag inte missminner mig så var det på Kjell-Olof Feldts tid som finansminister och Stig Malm som LO-ordförande, som det första rosornas krig utkämpades. Jag har inget riktigt minne av vad kriget bestod i, men säkert rörde det sig om den ekonomiska politiken och kanske jobbpolitiken.

Nåväl denna gång är det något så banalt som en felnominering till en suppleantplats i styrelsen för partiet. Eller var det en felnominering? Efter alla turer kan man börja undra hur det egentligen är ställt i detta stora parti. De är inte länge sedan man gjorde en än värre fadäs vid valet av partiledare. Jag syftar naturligtvis på valet av Håkan Juholt. De måste vara genant att företräda ett parti som så kapitalt misslyckas i sin valberedning.

Om ett och ett halvt år har vi ett val. Ponera att det blir ett maktskifte, med socialdemokraterna som regeringsparti och man ska försöka få ihop en regering. Man kan fundera över hur detta ska gå till när man inte klarar av att fixa en suppleantplats i sin partistyrelse. Jag vet att jag med detta resonemang svartmålar och kanske överdriver en del, men man kan ju befara att stora problem kommer att uppstå.

Slutligen kan man ju fundera över vad som är sant och icke sant när det gäller nomineringen av Omar Mustafa och även hans frånträde av uppdraget. Klart är väl att någon ljuger och någon säger inte hela sanningen. Vem som gör vad lämnar jag därhän och håller för mig själv. Framtiden får väl, kanske, visa var sanningen finns.

Smartare än en femteklassare.

Jag har ett antal gånger tittat på programmet "smartare än en femteklassare" och undrat hur detta kan vara möjligt att lägga licenspengar på. Det är inget fel på själva programidén, inte heller på Lasse Kronèr, som jag tycker är en alldeles utmärkt programledare. Vad som retar mig är de penningsummor som det handlar om i ett familjeprogram, som säkert väldigt många barn tittar på.

Jag är inte på något sätt avundsjuk, förresten de kanske jag är, på de föräldrar som kan tjäna massor med pengar på mycket begränsade kunskaper. Vad får barnen för uppfattning när det gäller spel om pengar och pengars värde när det går till på detta sätt. Jag skulle ha förståelse om de intjänade pengarna sedan skulle skänkas till någon välgörenhetsorganisation eller varför inte till någon klasskassa för att användas av barnen. De verkar ju vara barnen som sitter inne med de bästa kunskaperna.

SVT borde ta lärdom av TV4. Jag tänker på exempelvis "Fångarna på fortet", där de intjänade pengarna skänks till välgörenhet. Man kan väl säga att dessa fångar har gjort en betydligt större prestation än de som deltar i SVT:s program.

Vad som förundrar mig är att jag inte sett några synpunkter i tidningarna liknande de jag här framför. Kanske är vi så förblindade av pengar och dess värde att vi inte reagerar för några tiotusentals kronor hit eller dit.

En sista fundering. Undrar hur de s.k. fattiga barnen, som det var så mycket debatt kring, känner sig när de ser hur lättförtjänta pengarna är för föräldrarna? De s.k. fattiga barnen är säkert inte dumma utan skulle säkert kunna kapa åt sig lite pengar från SVT:s licenspengar om de fick chansen.

Djurplågeri.

Jag har under en längre tid nu följt turerna kring den s.k. Junselevargen. Man har nu för fjärde gången transporteraqt denna stackars vargtik flera tiotals mil söderut och även denna gång är den på väg tillbaka till sitt hemområde där den också har sitt skafferi.

Jag kan inte annat se än att detta rör sig om kvalificerat djurplågeri. Man kan ju tänka sig hur den här vargen kan känna sig. Först bli nersövd och sedan transporterad lång bort från sitt hemområde och sedan känna sig tvungen att återvända. Har någon djurpsykolog uttalat sig om hur vargen kan känna sig efter allt detta. Sen kan man ju undra var alla djurrättsaktivister, som annars kan vara ganska högljudda, håller till. Jag har i alla fall inte hört ett knyst från dessa. Nu om någonsin borde väl dom komma ut på banan. Något är fel när detta får fortgå utan större protester från alla s.k. förståsigpåare.

Jag tycker det skulle vara intressant om en åklagare kunde ta upp detta och pröva förfarandet mot djurskyddslagstiftning vi har idag. Kostnaderna för en sådan prövning skulle utgöra en spottstyver av vad det kostat att flytta denna stackars varg. Innan sista flytten såg jag en siffra på 4 miljoner. Detta torde inte vara hela sanningen jag tror att siffran är mycket högre om man räknar in alla de timmar som gått åt för att komma fram till de beslut som sedan tagits. Dessa timmar hade kunnat användas till viktigare saker.

Slutligen hoppas jag nu att man kommit till vägs ände när nu vargen har återvänt för fjärde gången. Två alternativ återstår nu. Ett alternativ är att vargen får leva och uppehålla sig i det område den själv vill. Ett andra alternativ är att avliva den på direkten.
Och till sist ingen långbänk så att ytterligare arbetstid ska gå till spillo och att man fortsättningsvis avhåller sig från dessa vansinniga vargflyttar.

Papperslös.

Läste och hörde att polisen kritiserades för att man försökte hitta papperslösa vid T-banespärrarna. Papperslösa är de som är illegalt i Sverige av olika anledningar. Ofta är det sådana som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige men nekats eftersom det inte funnits asylskäl. Utan att gå in på detaljer om orsaken till att de inte har rätt att vistas i landet så är det polisens skyldighet att verställa avvisningen om personerna inte frivilligt lämnar landet.

Att man då kritiserar polisen från politiskt håll och inte från vilken politiker som helst utan från en minister med ansvar för invandrarfrågor, Erik Ullenhag (Fp), då måste man fråga sig vad det hela handlar om. Tack och lov har inte statsministern och justitieministerna ställt upp på Ullenhags ställningstagande.

Ullenhag menar att polisen inte håller sig till regelverket när man kontrollerar mörkhyade personer. Tänk va bra om han kunde ge något konkret tips på hur man ska gå tillväga. Om man har ett signalement på en person vare sig han är svart, vit, gul eller röd så måste du väl gå efter det signalement du har. Eller ska man också, för syns skull, så att det inte verkar rasistiskt, kontrollera de som inte stämmer överens med angivet signalement.

Vad som också har slagit mig är att man inte från högsta polisledningen, d.v.s. rikspolischefen, gått ut och sagt något i frågan. Det vore väl på sin plats att man kom med direktiv om man ska fortsätta att jobba med dessa ärenden eller helt enkelt lägga ner den verksamheten. De blir spännande att se fortsättningen på detta. Om man inte bara lägger locket på och struntar i denna verksamhet.

Måste man vara på jobbet för att få lön?

De verkar inte så. Jag tänker på de LKAB-arbetare som tydligen under flera års tid fått lön utan att vara på sin arbetsplats. Låt vara att det gäller övertidsarbete, men i alla fall. Man kan då fråga sig var det befogat med övertidsarbete eller var det andra som arbetade dubbelt så hårt bara för att kamraterna skulle kunna vara hemma och sova eller ägna sig åt fritidsaktiviteter. Inte vet jag hur man löst produktionen.

Sen läser man i NSD att gruvtolvan, alltså facket, går emot LKAB när man ska sparka fuskarna. Man kan fråga sig hur grovt fusket ska vara för att facket inte ska protestera. Nog är det bra att facket tar hand om sina medlemmar, men använd era resurser till att hjälpa de som sköter sig, men ändå kan hamna i konflikt med arbetsgivaren av diverse orsaker. Fy på er gruvtolvan. Fattas nu bara att ni ska strejka för dessa fuskare.

När man så kommer till anledningen till fackets protest då måste man börja fundera hur man tänker. Man anser nämligen från facket att arbetsgivaren skulle ha kontrollerat de anställda bättre. Ja låt så vara, men i nästa andetag kanske man hävdar att arbetsgiavren är misstänksam och inte litar på sina anställda eller att den personliga integriteten kränks. Undrar om man skulle acceptera övervakningskameror som hela tiden bevakar att du finns på ditt arbete eller att du har någon som hela tiden är i hälarna på dig.

Slutligen: gruvtolvan kanske skulle berätta hur man vill att det ska se ut.

Hijab, kippa, turban, lappmössa m.m.

Vad kan man mena med en sådan rubrik? Ja de ska jag komma till med en gång.

2011 beslutade Rikspolisstyrelsen att poliser i uniform skulle få tillåtelse att bära diverse olika huvudbonader till uniformen. Vi är ju vana att se poliser i båtmössa, skärmmössa eller under vissa förhållanden hjälm. Med detta beslut blev det så tillåtet att bära huvudbonader som nämns i rubriken. I vart fall de tre förstnämnda och kanske någon ytterligare, dock säkert inte lappmössa. Lappmössan nämnde jag bara för att visa på det absurda i detta beslut.

Hur kan man bara på detta sätt bära hand på en uniform. De kan nästan jämställas med att skända en nationsflagga enligt mitt sätt att se det. Man har helt enkelt tappat kontrollen genom att tillåta detta.

Om jag varit i den situationen att jag var same och arbetat som polis i yttre tjänst tror jag att jag, åtminstone för att provocera, försökt att få bära lappmössa till uniformen.

Ponera att jag en mörk kväll blir stoppad av ett rött sken på en mörk väg. När jag närmar mig ser jag att den som stoppar mig är iklädd turban eller slöja. Jag tror att allt inte står rätt till och struntar därför att stanna. Jaq tänker på min egen säkerhet i första hand. En bil börjar köra bakom mig och försöker få mig att stanna men jag åker vidare av rädsla. Allt detta skulle kunna inträffa.

Polisiära och militära uniformer ska man absolut inte spöka ut med en massa konstigheter. Kan man inte bära föreskriven uniform av olika anledningar så måste man ifrågasätta lämpligheten för aktuell befattning eller yrkesval.

Besök på banken.

Om man bedriver en affärsverksamhet vill man väl att kunderna ska strömma till, antingen personligen eller via näthandel eller bådadera. Banken borde väl vara en verksamhet som vill att kunderna ska kunna både komma till banken, men även utföra ärenden via internetservice. Om man besöker en bank idag så kan man ju undra om man är välkommen eller bara till besvär. Jag tror det senare, d.v.s. att man är till besvär.

I mellandagarna mellan jul och nyår blev jag tvungen att göra ett av mina få bankbesök under året. Jag skulle tro att det för min del rör sig om ett par personliga besök per år. Och vart vill jag komma med detta kanske någon undrar. Om jag håller mig till det här aktuella tillfället så handlar det om den väntetid man måste avsätta när man går till banken. Inte ens en gång Systembolaget, på den tiden man handlade över disk, hade sådana väntetider inför storhelger.

Jag gjorde första försöket den 27 december. Gick in och tog en kölapp och såg att det var 25 före mig i kön. Jag gick ut på stan och tänkte att efter 10-15 minuter var det nog snart dags. Men icke sa Nicke. Den enda kassa som var öppen hade hunnit med 2 kunder. Då gav jag upp och tänkte jag gör en ny attack nästa dag.

Nästa dag var endast ett 10-tal kunder före mig och jag satte mig därför ner och väntade troget. När man sitter på detta sätt har man tid att göra lite iakttagelser, bl.a. hur arbetet fortlöper. Den enda personal som fanns i bankens enda kassa gjorde säkert ett gott arbete, men vad som slog mig när den kund som var före mig kom med en påse mynt som nu skulle räknas och tydligen sättas in på ett konto. Jag tog inte tid på hur länge detta tog, men tillräckligt för att jag själv och ytterligare kunder började skruva på sig. Nåväl jag höll ut denna gång och fick mitt ärende uträttat på ett par minuter.

Den slutsats man kan dra av bankers beteende mot kunder som besöker bankernas s.k. kassaservice är att man helst vill slippa dessa besök. Om detta vittnar, inte bara detta tillfälle, utan berättelser från andra bankkunder.

Vilken bank ovanstående berättelse handlar om gör det samma. Och slutligen vill jag naturligtvis framhålla att det inte är den enskilde tjänstemannen som har ansvaret utan att det rör sig om en ledningsfråga eller kanske en taktik från ledningshåll för att få så få besök som möjligt på banken. Då tror jag att man biter sig själv i tummen eftersom det är kundernas pengar man sedan lånar ut till hög ränta.