För ca 1 år sedan var det en VD i en större svensk stad som kom i bråk med några ordningsvakter i samband med några festligheter. Huruvida VD:n var onykter kan vi lämna därhän. Men om jag har förstått saken rätt så var det någon bekant till denna VD som skulle avvisas och motsatte sig detta. De ledde till ett tumult som VD:n blandade sig i och i de sammanhanget bl.a. slog till en av vakterna.
Händelsen ledde till att det blev en anmälan om våld mot tjänsteman med påföljande utredning. Eftersom VD:n hade ekonomiska resurser så anlitade han en advokat och gjorde en egen utredning. Efter ungefär 1 år kallades parterna till rättegång. Tingsrätten hade avsatt två hela dagar för detta "spektakel", om man får kalla de så.
Så småningom kom också en dom och döm om min förvåning när jag läste att det blev en friande dom. Och till detta tillerkändes VD:n 38000 kronor i ersättning för rättegångskostnader.
Om vi istället säger att det var Pelle 20 år, en helt vanlig kille men något onykter, som varit i samma situation och gjort precis samma sak hade säkerligen utslaget blivit ett helt annat. För det första hade det inte blivit fråga om någon rättegång över två dagar. Om det blivit rättegång hade den troligen varit avklarad på under en timme. De hade också kunna bli så att åklagaren skrivit ut ett strafföreläggande på lite böter och det hela hade varit ur världen.
Jag tycker inte, med detta som exempel, att det i alla lägen är likhet inför lagen. Till detta kommer att VD:n kostade samhället först 38000 kronor och två rättegångsdagar. Pelle däremot, kan man drastiskt uttrycka, såg till att det gick plus för samhället. I vart fall om han tog emot ett strafföreläggande och därmed stod för vad han gjort.
Slutligen vill jag påpeka att min åsikt när det gäller förfarandet med VD:ns ärende bygger på uppgifter i media.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar