Kvotflyktingar

Sverige ska detta år ta emot 1900 s.k. kvotflyktingar. Mer än något annat land i EU. Att vi tar emot flyktingar av olika anledningar tänker jag inte ha några synpunkter på i detta inlägg.

1500 av dessa kvotflyktingar ska väljas ut från flyktingläger i Uganda. Dessa flyktingar kommer ursprungligen från Kongo där de utsatts för olika övergrepp, som våldtäkter och misshandel. Anhöriga har också mördats. I flyktinglägren finns flera tusen människor med liknande upplevelser. Det dessa människor varit med om är naturligtvis fruktansvärt och de har helt klart ett skyddsbehov.

Frågan är hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa så många som möjligt. För det första så tycker jag att det är mycket inhumant mot alla som inte kan komma i åtnjutande av denna hjälp. För dessa måste det vara dubbelt frustrerande att se andra väljas ut när de själva får fortsätta att bo kvar i lägret. För det andra kan man undra hur lyckligt det kan vara för de som blir utvalda att hamna i ett land där allt måste kännas främmande. Tänk själv att du av någon anledning blir tvungen att fly ditt land. Någon från ett land i mörkaste Afrika kommer och säger att du ska få en fristad i vårt land. Förresten, varför säger man mörkaste Afrika? Ja, jag kanske är i den situationen att jag inte klart kan tänka vad det kommer att innebära och har inte en aning om hur landet ser ut och bara en svag aning om var det är beläget på kartan. För min del tror jag inte att jag skulle stå ut någon längre tid.

Med detta skulle jag vilja ha sagt att denna lösning med att hämta flyktingar från Afrika kan bli ganska inhuman, dels mot de som blir utvalda och dels mot de som blir kvar och tror att deras olycksbröder och systrar kommer till paradiset.

Här vill jag nog förorda SD:s lösning att lägga mer resurser på att hjälpa flyktingar i närområdet. Det borde väl finnas något land i närområdet, även om det är oroligt i många länder i Afrika, där man kan ta emot dessa hjälpbehövande och att man stöttar dessa länder med olika former av bistånd. Biståndet ska vara ekonomiskt och personellt. Personellt för att få en garanti att pengarna används för det de är avsedda för.

I och med denna text är jag medveten om att det finns en viss risk för att bli beskylld för att vara rasist, men den risken tar jag. Om så skulle vara fallet får den som kommer med dessa beskyllningar också motivera detta och inte bara kort och gott påstå detta, som ofta är fallet om man råkar ha åsikter i flyktingfrågor.

De är aldrig för sent.

Tänk att vid 77 års ålder få chansen att börja arbeta på ett äldreboende. Visserligen bara några timmar i veckan, men ändå. Tydligen tar man då hänsyn till den relativt höga åldern, dels med en förkortad arbetstid och restriktioner med utevistelse. Man får nämligen inte vistas ute efter kl. 23.00. Om det handlar om att man behöver vila upp sig eller risken att man hamnar i dåligheter förtäljer inte historien. Kanske en kombination av båda. Skulle tippa på det sistnämnda, i vart fall när det gäller den person jag här syftar på.

Vem handlar nu detta om? Jag syftar här på en person, som definitivt inte behöver arbeta för sin försörjning, nämligen förre italienske premiärministern och mediemogulen Silvio Berlusconi. Han går nu inte in i detta jobb frivilligt och inte heller är restriktionerna om utegångsförbud efter 23.00 frivilligt.

Vem kan då tvinga denne man till något sådant? Jo, en domstol har dömt Berlusconi till samhällstjänst i ett år för skattebedrägerier. Säkerligen skattebedrägerier på flera miljoner euro.

Tanken kittlar att få bo på det äldreboende där denne man ska fullgöra sin straffpåföljd. Tänk att få sitta där och använda Silvio som sin betjänt och säga, jag behöver hjälp med de och de och ge anvisningar hur han ska göra för att allt ska bli till belåtenhet.

En slutlig undran är om Berlusconi kommer att återfalla i sitt brottsliga beteende efter fullgjord brottspåföljd. Det kanske aldrig för sent att börja arbeta med ett hederligt arbete och att sluta med brottslig verksamhet.

Det s.k. fotbollsvåldet.

Hur många utredningar har gjorts och förslag lagts för att försöka komma till rätta med det våld som förekommer i samband med främst den allsvenska fotbollen. Har det blivit lugnare? Nej, jag tror inte de. Till slut kom också den yttersta konsekvensen av allt det hat och våld som förekommer i samband med allsvensk fotboll. Jag tänker på den Djurgårdssupporter som brutalt slogs ner och misshandlades till döds i Helsingborg för någon vecka sedan.

Efter den tragiska händelsen tar man nu ytterligare tag, med nya utredningar följt av nya förslag till åtgärder. En del av förslagen sätts på plats och får kanske en viss effekt och efter en tid så händer ytterligare något allvarligt och nya utredningar sätts igång.

Utredningar i all ära. Vad jag skulle vilja se vore att spelarna tog ett större ansvar och agerade i de situationer när hatstämning förekommer inne på arenorna mellan supportergrupperna. Som det är idag när det blir bråk och folk kanske rusar in på planen eller när polis och ordningsvakter måste agera på läktarplats blåser domaren av matchen och spelarna lämnar planen. Om man istället stannar kvar på planen och lagkaptenerna i respektive lag tilldelas var sin mikrofon och genom arenans högtalarsystem uppmanar sina supportrar att besinna sig. Man bör innan tänka igenom hur man ska lägga upp sin maning till supportrarna. Man kan faktiskt ha ett manus så att allt blir rätt.

Jag vet inte om detta skulle fungera, men försöka duger. Spelarna måste ha klart för sig att om man inte gör något åt den uppkomna situationen så slutar "vanligt" folk att gå på fotboll. Spelarna får en stor del av sina löner från publikintäkterna. En annan inkomstkälla är sponsorer, som säkerligen inte är beredda att tillskjuta medel om publiken minskar på grund av nedbusningen på arenorna.

Man kan säkert lägga upp det på något annat sätt, men jag tycker definitivt att spelarna måste ta ett större ansvar fortsättningsvis.

Få sparken från jobbet..

Tänk om man under sitt yrkesverksamma liv hade blivit misstänkt för brott och i anledning av detta fått sparken. Vilken katastrof för de flesta av oss. Skam, ekonomiska problem och kanske ett kännbart straff i slutändan och med skadeståndsanspråk som ytterligare lök på laxen.

Om man nu inte är en hög chef i något företag då blir situationen en helt annan. Då kan man komma med en hel massa undanflykter för att situationen blivit som den blev. Skammen sopar man därmed under mattan.

Ekonomiska problem? Sällan, man får ett par årslöner i avgångsvederlag, eller kanske för sveda och värk, för att man inte fick ha jobbet kvar. Dessa årslöner rör sig då om ett antal miljoner och inga vanliga löner.

Straff för det brott man misstänktes för och därför fick sparken? Sällsynt och skadeståndsanspråk, ännu mera sällsynt.

Anledningen till dessa rader är händelserna inom Telia Sonera där ett antal chefer fått gå efter misstankar om mutbrott. Cheferna får "gratifikationer" på över 100 miljoner kronor, med varierande summor till var och en, för att de misskött sig på jobbet.

Vem får då betala dessa miljoner, för att inte säga de miljarder som dessa chefer betalat ut i mutor? Jag kan inte annat än förstå att det är vi kunder, med högst mediokra löner och pensioner, som får se till att dessa chefer även fortsättningsvis kan leva gott i sina lyxvillor, med sina lyxbilar och dito båtar, m.m.

Sverigedemokraterna, Svenskarnas parti m.fl.

Anledningen till detta inlägg är att jag läste i tidningen för en tid sedan, att Jimmie Åkesson planerar ett arbetsplatsbesök på Volvo i Eskilstuna. Mot detta protesterar facket på företaget och menar att Volvo borde ha sagt nej. Hur tänker man då? Ska arbetsgivarna med stöd av facket införa censur när   riksdagspartierna ska besöka arbetsplatserna och på så sätt få en viktig kontakt med arbetslivet. Naturligtvis motiverar man sitt ställningstagande med att man anser partiet vara främlingsfientligt. Då undrar jag varför man inte tar chansen till debatt och bemötande av deras politik.

Betänk att SD inte är ett parti som hänger på marginalen att åka ur riksdagen enligt de väljarundersökningar som publicerats sedan förra valet. Man måste räkna med ett parti som har så pass stöd och inte låtsas  att partiet inte finns.

Främlingsfientlighet är naturligtvis inget man ska acceptera men jag tycker att man inte heller ska acceptera att de som har avvikande åsikter inte ska få komma till tals och framföra dessa. Bara för att någon har åsikter om invandring, flyktingpolitik etc. ska man inte behöva bli stämplad som främlingsfientlig eller rasist. De kommer inte att gagna  flyktingar eller andra invandrare om vi inte i Sverige vågar diskutera hur man ska handskas med invandringen. Om man i den diskussionen vågar sig på att ställa krav är risken stor att man blir stämplad som rasist eller invandrarfientlig.

Vi måste lära oss att ta debatten och inte bara prata om, utan med partier eller andra organisationer vare sig de befinner sig på yttersta höger-eller vänsterkanten. Om man bara pratar om dem så är risken stor att de blir kvar i sin föreställning och tror att de har rätt i sina åsikter. Det har aldrig fungerat att försöka tiga ihjäl andras åsikter. Nej, upp på podiet och ta fighten.

Vladimir Putins CV

Tro det eller ej men Putin har faktiskt en examen i internationell rätt vid universitetet i dåvarande Leningrad numera S:t Petersburg. Visserligen så långt tillbaka som 1975.

Man kan bara undra, med anledning av händelserna i Ukraina och Krim, om alla kunskaperna har tappats bort. Denna examen reglerar vad jag förstår umgänget mellan stater m.m. De kanske skulle vara på sin plats att friska upp kunskaperna. Frågan är om denne man skulle ändra inriktning hur mycket han än friskade upp det han förhoppningsvis lärde sig för ett antal år sedan. De kanske är så att man i Ryssland, eller Sovjetunionen, som det hette på den tiden Putin tog sin examen, lärde sig internationell rätt på ett helt annat sätt och att man hade en helt annan syn på umgänget mellan stater.
M.a.o., man tar vad man vill ha av sin granne, särskilt om man har mera muskler.

Apropå löneförhöjning.

Tänk dig att chefen på ditt jobb kommer och säger till dig att du ska få en löneförhöjning. Någon löneförhandling har inte förekommit och du har heller inte klagat på den lön du har och därmed inte heller begärt att din lön ska höjas. Trots detta propsar chefen att din lön ska höjas.

En normal löneförhöjning efter hårda förhandlingar landar oftast på några enstaka procent, plus kanske ytterligare några smärre förmåner. Man kanske knorrar lite men nöjer sig oftast med det utfall som blev och så går man vidare i livet och väntar till nästa löneförhandling.

Andra kanske är bättre lottade och behöver inte ens begära löneförhöjning utan arbetsgivaren kastar åt dig ett riktigt fläskben, värt 74% höjning av lönen, som du gladeligen glufsar i dig utan att generas.
Tilläggas kan att denna procentsats inte är på någon liten lön utan om jag har förstått saken så innebär höjningen ett påslag med en miljon kronor.

Ja, vem lyckades då med detta helt utan egen påverkan? Jo, den förre socialdemokratiske ministern Anders Sundström, numera styrelseordförande i Swedbank och för vilket han nu fick denna enorma lönehöjningen.

En undran är om Sundström tidigare varit så underbetald, eller har han ökat arbetsinsatsen så till den milda grad att denna höjning av lönen nu är motiverad.

Denna nyhet fick jag genom TV-nyheterna kl. 18.00. Precis i samma veva knackar det på min dörr och utanför står en dam och en herre med (S)-rosen på rockslaget. Då såg jag verkligen rött och avspisade dessa två, säkert trevliga människor, på ett ganska otrevligt sätt. Förlåt mig men dessa två fick klä skott för det jag nyss upplevt på nyheterna.